Kultur & Nöje

Bannerhed & Östling: "I starens tid"

Kultur & Nöje
Fågelboken "I starens tid" är ett samarbete mellan författaren Tomas Bannerhed och den skånske fotografen Brutus Östling.
Foto:
Fågelboken "I starens tid" är ett samarbete mellan författaren Tomas Bannerhed och den skånske fotografen Brutus Östling.
Foto:
Fågelboken "I starens tid" är ett samarbete mellan författaren Tomas Bannerhed och den skånske fotografen Brutus Östling. Här en lappuggla.
Foto:

Tomas Bannerhed är en speciell fågelmänniska, lika kunnig om de som kan flyga som känslig över oss på jorden. Kulturskribenten Kjell Andersson läser nya fågeldagboken "I starens tid", med mästerliga fotografier av Brutus Östling.

Tomas Bannerhed & Brutus Östling

"I starens tid"

(Weyler)

Artikeln publicerades 10 oktober 2015.

Tomas Bannerhed vandrar omkring i Alltidhult, Harry Martinsons lilla barndomsby i västligaste Blekinge, där Martinson var sockenbarn och gick i skola. Han känner sig fram, närmar sig det rädda sockenbarnet, den store språkkonstnären. Kanske för ”sårbar för det här livet”.

Jag kan förstå att Bannerhed sökt sig hit. Han bor i två veckor i lärarbostaden i den gamla skolan, där sockenbarnet trivdes så bra på lektionerna märk väl. Anar till och med en hälsning från sin föregångare men ”slår bort det”.

Det här är en fågeldagbok, men i ett av kapitlen står han där plötsligt själv, oskyddad. Ja, en liten självbiografi är faktiskt inbyggd i boken i fragment och ett litet kapitel till. Människan bakom fågelmänniskan. Här landade något i mig. Han som länge, länge lyssnar till klassikern "Bye bye blackbird" med Keith Jarrett i sin ensamhet på Söder i Stockholm – och det betyder ”frid i en febrig själ”. Vemodig uppbrottsstämning. Och bakom Yeats klassiska: ”I will arise and go now, and go to Innisfree.” Blackbird det är koltrasten och det är författaren, ”den urbaniserade solitären” som samma kväll får höra koltrasten sjunga över hustaken. DN-skrapan och S:t Görans sjukhus (mentalsjukhus) får symbolisera ”den största fasan”: ”Publicistiken eller psyket.”

Bannerhed är en särdeles fågelmänniska. Han låter språket rinna till och ger allt han har i omsorgsfullt knådade texter. Som den här: ”Morkullan: den ljusskygga skogsflickan med ögon i nacken, skymningsfågeln som helst håller sig gömd under ormbunkens plymer eller granbuskarnas kjolar så länge solen är uppe.”

Dagboken är rik på infall och miljöer. Och övergår inte fågelfakta ibland den ivrigaste evolutionsbiologs förstånd? Läs om göken!

Språket har ofta en godmodig humor. Men i det sista kapitlet om korpen ”den ramsvarte spanaren” får det ett mörkt slutackord.

I författarens debutbok "Korparna" som fick Borås Tidnings debutantpris 2012 och Augustpriset 2011 (plus en rad andra utmärkelser) är fåglarna ständigt närvarande som livlina, som något han behöver för att få ha förståndet i behåll.

Bilderna står den välkände fågelfotografen och förläggaren Brutus Östling för. Mästerliga.

Då och då uppstår ett glapp mellan Bannerheds ”mjuka” text och ”hårda” Östlingsbilder (som pilgrimsfalken vid ringmärkning).

Boken är mycket skickligt formgiven av Cilla Nilsson Sjöblom och har ett behändigt format.

Nu är den publicerad. Den förtjänar ett mycket gott mottagande.

Fakta

Bannerhed & Östling

Tomas Bannerhed är författare från Växjötrakten, bosatt i Stockholm. Fick stor uppmärksamhet med sin debutroman "Korparna" år 2011, som bland annat belönades med det årets Augustpris.

Brutus Östling är förläggaren (Symposions förlag) som 2005 blev naturfotograf och som idag har ett internationellt rykte. Idag är han bosatt mitt i Skåne, i närheten av Höör. Under senare år har han gett ut ett stort antal fotoböcker.

Visa mer...