Kultur & Nöje

Lokala revynummer på distans

krönika Artikeln publicerades

Så härligt många lokala nummer årets Spjutstorpsrevy består av, konstaterar kulturskribenten Bengt Eriksson. Men bakom flera av numren finns Staffan Bjerstedt, en Västeråsare. Varför det? Eriksson ringer och frågar.

Lokalt (på en ort i Sverige) som blir lokalt (på en annan svensk ort). Eller något allmänt som får en ny, lokal placering. Lokalt på distans, kunde man säga. Att fjärrskriva lokalt. Hur går det till?

Satt och funderade på detta när jag var i Tomelilla och bevistade premiären för årets uppsättning, ”Version 2.2”, av Spjutstorpsrevyn. Så många nummer med lokal anknytning! utbrast jag tyst. Och skrattade, det blir ju extra roligt när en revy skämtar lokalt.

Men sen tittade jag i programmet och såg att flera lokala revynummer hade skrivits av Staffan Bjerstedt. Han ingår väl inte i ensemblen? Nej. Bor han ens i trakten? Nej, inte det heller.

Staffan Bjerstedt kommer visserligen från Skåne men är bosatt i Västerås, där han arbetar som journalist på VLT (Västmanlands Läns Tidning). ”På fritiden” ägnar han sig åt att skriva revytexter. Som till Spjutstorpsrevyn?

Nej, det är ”återanvända” texter, säger han när jag ringer och frågar. Varje år brukar 30 till 40 svenska revysällskap använda sketcher, monologer och sångtexter som han skrivit. På Bjerstedts hemsida finns en förteckning över texter – hela 137 stycken! – som var aktuella inför revysäsongen 2016-17.

Har du varit och sett årets Spjutstorpsrevy? undrar jag. Vet du vilka av dina nummer som används? Eller vad revyn gjort med numren? Vilket ska tydas: Hur de gjorts om? Svar på samtliga frågor: Nej. ”Det är ju bra om de frågar först”, tillägger Bjerstedt. ”Fast jag är rätt snäll när det gäller ändringar.”

Det finns fler som skriver texter till revyer, men kan det finnas någon mer produktiv leverantör av revytexter än Staffan Bjerstedt? Han började på 90-talet, när han studerade i Växjö. Efter studentspexen övergick han till att skriva texter åt Växjörevyn. Det gör han fortfarande, numera skriver han också direkt för Västeråsrevyn.

Andra revyer – cirka 120 revysällskap under åren – återanvänder texterna. Flera nummer har prisats på revy-SM och han har tilldelats två av de finaste hedersbetygelserna inom svensk revy, Povels penna och Karl Gerhard-hatten. Varför blev han så intresserad av just revyer?

”Det är humorn”, säger han. ”Jag tycker också om det lilla formatet. I en revy måste man vara kortfattad, det ska sägas fort. Och så hoppar revyer mellan olika sorters inslag, jag tycker om det.”

Inspirationen, varifrån kommer den? ”Den brukar komma i oktober-november, då är det dags att skriva till nyårsrevyerna. Jag tittar mig omkring, på den närmaste omgivningen och världen i stort. Så skriver jag något om det – med humor.”

Fem nummer på årets Spjutstorpsrevy har skrivits av Staffan Bjerstedt. ”Vi brukar använda hans texter”, säger revydirektören Ingvar Gustafsson. ”Vi tycker väl att han skriver bra.” Ordet ”väl” innebär att Spjutstorpsrevyn plockar ut och läser en mängd revytexter. Först när de fastnat för en text så kollar de vem som skrivit den. Det är ofta Bjerstedt.

”Vi har ingen regissör”, säger Gustafsson, ”utan sitter tillsammans och brainstormar. Det är jättekul. Stryk det där, säger någon. Kan vi inte lägga till det här, säger en annan.”

Flertalet av årets Bjerstedt-texter har anpassats till Österlen och trakten av Tomelilla. ”K-ordet” handlar om Sparbanken Syd och i ”Säljsamtal” finns sjukhuset i Simrishamn. ”Tråkmåns” är en mer allmän sketch som personliggörs på scen av Nils Larssons rörelseschema á la slapstick.

Som Bjerstedt säger: ”Även om det inte ändras i texten så blir det ju eget, beroende på vilka som står på scenen.”

Kan jag få läsa originaltexten till sketchen om ”Emigranterna”? Jag läser och ser: så lite som ändrats och ändå betyder det så mycket. En tätort i Västerås har blivit en skånsk by. Och genast är det hur mycket roligare som helst – att Kristina och Karl-Oskar ska emigrera till Tryde, för att där finns bättre bredband.

Den tidigare monologen ”Trump reder ut” har förvandlats mest. President Donald Trump håller tal men i Spjutstorpsrevyns tolkning medverkar även hans hustru i en lika stum som talande roll. Vilken pantomimiker hon är, Maggan Johansson, när hon som Melania Trump grimaserar åt det som maken säger.

Staffan Bjerstedt blir lite förvånad när jag berättar att hans monolog nu är en sketch för två roller. Det visste han inte.

Kortkultur

3 x tips

1. Revy i Trelleborg.

Årets Trelleborgsrevy, ”De´ va som sjutton”, hade ett nummer som inte gick att skratta åt. Lotta Karlsson sjöng en kuplett, ”Flykten” (text: Håkan W. Sleman), om en flykting som gränskontrollen stoppade i Köpenhamn när målet kunde ha varit Smygehamn. Också sådana, djupt allvarliga, inslag kan en revy ha. Ja, borde kanske finnas i varje revy?

2. Kivik Art.

Efter utslaget i Mark- och miljööverdomstolen kommer Kivik Art till sommaren att för första gången på flera år kunna presentera ett nytt verk. Dessutom ett uppkäftigt sådant, får man väl säga, eftersom den amerikanske konstnären Sol LeWitts skulptur ”9 Towers” blir fem meter hög och består av nio torn, byggda med 4 000 vita cementblock.

3. Lundells brev.

I sin inlaga till Mark- och miljööverdomstolen riktade sig Ulf Lundell även till Ystad Allehanda. Han har ”så mycket information” om ”svågerpolitik och baddjävleri”, skriver han. Detta har dock inte YA ”brytt sig om att ta i”. Jag upprepar, som frilansande kulturkrönikor, den önskan jag tidigare framfört via Lundells juridiska ombud: Finns det bevis på ”korruption” i Simrishamns kommun vad gäller hantering av Kivik Art, så fram med dem! Jag läser gärna och skriver, om faktakollen håller.

Läs mer

Varje onsdag publiceras en krönika på den här platsen. Varannan vecka är kulturjournalisten Bengt Eriksson, bosatt i Vollsjö, skribenten.

Nästa onsdag: Emmy Abrahamson, författare.

Visa mer...