Kultur & Nöje

Slåtterblommor gror i Fabriken

Bästekille Artikeln publicerades
Projektet "Trösta mig, humlemor" skulle egentligen ha presenterats på kvinnornas kampdag, den 8 mars, men eftersom det precis hade blivit klart, när Ulf Carlsson från Fabriken ringde, så visas det istället på galleriets sommarutställning.
Foto:Emilia Söelund
Projektet "Trösta mig, humlemor" skulle egentligen ha presenterats på kvinnornas kampdag, den 8 mars, men eftersom det precis hade blivit klart, när Ulf Carlsson från Fabriken ringde, så visas det istället på galleriets sommarutställning.

Fotografen Agneta Ekman vill bekämpa patriarkatet med sina bilder. För barnbarnens skull. Hon är en av fyra konstnärer som ställs ut på Fabriken i sommar.

– Så här arg är jag, säger Agneta Ekman och lyfter upp en fotorulle.

När bilden rullas ut blottas en knuten näve.

Själv framstår konstnären snarare som eftertänksam än ilsken. Bildserien "Trösta mig, humlemor" är lågmäld i sin svartvita färgskala, även om motiven stundtals är grymma. På en bild syns en kvinna som stenas och på en annan ligger en kvinna bunden inför ett av de drunkningsprov som kvinnor utsattes för under häxprocesserna.

– Religionssystemet har genom historien varit negativt för kvinnan, säger Agneta Ekman.

Hela projektet präglas av tankar kring tro och moral. Agneta Ekman ser Guds andedräkt i gräset. Samtidigt är hon medveten om att hennes verk hade uppfattats som kätterska under 1600-talet.

En viktig bild på utställningen föreställer en gammal dansare. Agneta Ekman tyckte att kvinnan bar på en inre poesi. Hon hämtade lera från ett dike och målade symboler över hennes nakna kropp.

– Symbolerna kommer från de tusenåriga gudinnestatyer som har hittats runt omkring i världen, säger hon.

Agneta Ekman jobbar med dubbelexponeringar och överlagringar för att skapa en speciell stämning i bilderna. Den analoga tekniken behärskar hon väl sedan hon gick på Christer Strömholms Fotoskola på 60-talet. 1967 väckte hon uppmärksamhet med fotoboken Tall-Maja, vars mystiska bilder förde tankarna till den nordiska folktron. Boken har blivit en klassiker och återutgavs 2012.

När hon började med projektet "Trösta mig, humlemor" kändes det naturligt att använda samma teknik.

– Det är ett bildspråk jag verkligen kan. I början skrattade folk åt mig för att jag inte går över till digital teknik, men i Amerika upptäckte jag att unga konststudenter brinner för analoga bilder.

Fotografiet på den gamla dansaren är ett exempel på hur Agneta Ekman gifter ihop olika bilder i labbet. Över bilden på kvinnan ligger ett annat fotografi med slåtterblommor. Blomman är symbolisk för konstnären, eftersom den både har ett han- och ett honkön.

– Här kommer vi livsgåtan på spåren. För mig uppenbarar sig Gud i naturen, säger hon.

Agneta Ekman fick experimentera med print efter print för att hitta rätt exponeringstid och placering för de två bilderna. Det tog några dagar och därför finns också bara ett exemplar av varje bild.

Fotografierna på utställningen har antingen svarta eller vita ramar. Bilderna med svarta ramar gestaltar patriarkatet. Här finns till exempel en gammal släktbild med några kostymklädda män. Den handskrivna titeln lyder: "Vem är det som räknar?".

– Projektet började med att jag insåg att det bara har skrivits om männen i min släkt. Dem har man forskat om och det är deras eftermälen som finns kvar. Jag kände att nu måste farmor sticka ut.

Var du rädd att bli bortglömd?

– Nej, det var snarare så att jag ville mejsla ut vad jag har lärt mig genom livet. Det är tänkt som en hjälp till mina barnbarn. Det är bara genom att bekämpa patriarkatet som vi kan segra.

Även om framtiden ser dyster ut, så har Agneta Ekman arbetat in ett element av hopp i utställningen. I de vita ramarna visas både män och kvinnor.

– De visas på samma nivå och tillsammans med planeten. Jag kallar en av de bilderna "Ha förbarmande, Moderjord".

Fakta

Sommarutställning på Fabriken

Den 2 juli är det vernissage på Fabriken i Bästekille. På utställningen visas fotografier av Agneta Ekman och Denise Grünstein. Det blir också målningar av konstnärerna Bård Breivik och Bo Trankell.

Visa mer...