Kultur o Nöje

Maxim Biller: "I huvudet på Bruno Schulz"

Kultur o Nöje Artikeln publicerades

Myt och legend möts i tyska Maxim Billers kortroman "I huvudet på Bruno Schulz", som är lika skrämmande som aktuell läsning. Kulturskribenten Jan Karlsson får lust att gå vidare och läsa om huvudpersonens egna böcker.

Maxim Biller

"I huvudet på Bruno Schulz"

Översättning Anna Bengtsson

(Ersatz)

Det är november 1938 och den lille skygge mannen med ”pappersdrakeansiktet” försöker skriva ett brev till Thomas Mann. Platsen är den galiziska småstaden Drohobycz, dåförtiden belägen i Polen. Han som både berättar och berättas är bokstavligt talat en källarmänniska, dock även teckningslärare på läroverket.

Maxim Billers novell "I huvudet på Bruno Schulz" kunde med god vilja kallas kortroman. Oavsett genrebeteckning är det tät och exakt litteratur på begränsad yta. Oroande, eggande. Nära förbunden med centralgestaltens livsöde och värv. Läsningen underlättas av förtrogenhet med Schulz, men utgör ingen nödvändighet.

Det är en förebådande text. Den falske Mann som installerats på Hotell Vacklande pyramiden visar sig vara en agent och angivare från hemliga statspolisen. Fyra år senare sköts Schulz i verkligheten till döds av en Gestapoofficer. I Billers bok mobbas han av kollegor och elever. Lider av konstant ångest, utom möjligen i sömnen.

Myt och legend möter utbredd antisemitism och skräckingivande visioner av ofta masochistisk art. Biller har gjort sig ett namn som en av den tyska samtidslitteraturens främsta uttolkare av judiska teman.

En otäck och fantastisk bok är det, som samtidigt väcker lusten att omläsa de bevarade böckerna av Bruno Schulz, ”Kanelbutikerna” och ”Sanatoriet Timglaset”. Kafka är en given referens.