Kultur o Nöje

Utan manus famlar Varela sig fram

Kultur o Nöje Artikeln publicerades
Stolpigt, ofokuserat och floskelfyllt när Varela debuterar.
Foto:Mattias Ahlm/Sveriges Radio
Stolpigt, ofokuserat och floskelfyllt när Varela debuterar.

På en och en halv timme borde man hinna lära en del om en människa. Men den tiden slarvar Matias Varela bort till förmån för en radda floskler och trist musik.

Matias Varela

Ålder: 35 år

Bor: Stockholm

Gör: Skådespelare

Första mening: "Mina damer och herrar, hjärtliga välkomna till Sommar i P1."

Frågor: Är Varelas musiksmak ironisk eller obefintlig? Äger han bara "Absolute Power Ballads" från 1991?

"Vi måste lära oss ta lite skit, att hantera det utan att bli kränkta."

En bit in i programmet uttalas de bevingade orden. Okej Matias, här kommer skiten.

Det här håller inte. Det är för dåligt.

Från "Nya Tider" via "Snabba Cash" till Hollywood-rullar har stockholmaren utmärkt sig som en talangfull skådis. Han känns trovärdig, vaken och äkta. Hur kan han då famla så i blindo under ett helt sommarprat? Tidigt berättar han om sin dyslexi, den som inte är ett jobb men som är jobbig som fan och som gjort att han bara skrivit ett A4 manus till sitt sommarprat – resten av tiden pratar han från hjärtat. Där ligger ett stort problem.

Det låter helt oproducerat. Det är stolpigt och ofokuserat. Stringens? Ingen alls. Varela berättar den ena floskeln efter den andra: "Sverige var bättre förr", "livet är inte rättvist" och "kanske borde alla vara vegetarianer?". Stora tankar på "gymnasial kille vill impa på tjej"-nivå. Dessutom levererade under hans värdighet som skådespelare.

Det blir bättre när den där A4:an kommer fram, åtminstone litegrann. Men hur mycket han själv än pratar om vikten av att låta känslan styra programmet, så är det just känslor som saknas. Det känns däremot som att han spelar, snarare än är – och tyvärr är det här en av hans sämre skådespelarinsatser.