Några dagar på Café Kant

Till exempel att jag nu ändrat åsikt och skulle välkomna lite snö bara för att få omväxling till gråheten och det eviga regnandet. Så är det ju ibland; man vill ha förändring bara för förändringens skull.

Jag tänker också på Berlin. Märkligt nog, utan någon egentlig avsikt, har jag bara varit i den mäktiga staden sommartid en gång. Annars har det bara varit under vinterhalvåret.

Berlin är en fantastisk stad med oändliga möjligheter men också en tung och lite dyster stad. Det vilar en dunkel historia över Berlin som man faktiskt känner av. Det är kanske därför som jag gärna åker dit om vintern. Årstiden passar staden.

Jag har ett favorithak som heter Café Kant och det ligger förstås på Kantstrasse, som är en parallellgata till Kürdamm. Det är ett slitet, ruffigt ställe med dov atmosfär och perfekt att slinka in på när regnet och blåsten far genom gatorna.

Här sitter många stamgäster, många äldre som är på gränsen till att kallas för trashankar. De har Café Kant som vardagsrum och sitter alltid vid de stora elementen som ger en dammig värme. Jag har suttit på Kant åtskilliga timmar med enbart min anteckningsbok som sällskap.

I Berlin finns också en zoologisk trädgård som är en skam för staden. En gång har jag vandrat genom anläggningen och blivit beklämd, jag har sett hopplösheten lysa i ögonen på leoparden som hade ungefär tio kvadratmeter att leva på, den gick runt, runt i samma bana, i samma spår som var flera decimeter djupt.

Behöver vi verkligen zoologiska trädgårdar nu när vi kan se alla djur på teve? Till vilken nytta? Ett försvar brukar vara att man bevarar utrotningshotade arter och får dem, i bästa fall, att föröka sig. Men till vilken glädje är det att se ett djur i bur som man vet är nära nog omöjligt att se i verkligheten?

Och det är väldigt svårt att utplantera djur som vuxit upp i fångenskap. För det mesta är ju problemet att deras naturliga miljö blivit förstörd.

Från dessa lite dystra tankar far jag vidare till julmarknaden i Prag. Här finns samma ödesmättade känsla som i Berlin men turismen kring bron ger färg och åtminstone på ytan en känsla av glädje. Julmarknaden på torget i gamla stan är väldigt idyllisk med smeder som står och jobbar med öppna eldstäder, otaliga stånd som säljer allt som hör julen till och mycket av hantverket är riktigt fint. Och uteserveringarna är öppna under markiser med gasolvärmare och filtar på stolarna, men jag föredrar att dricka en mugg glödgat vin stående vid ett stånd mitt i folkhavet.

Jag har aldrig varit i Prag under sommaren. Det sägs att turisthorderna är så stora att det förstör atmosfären, det blir som Skansen. På vintern är det bättre.

Jag tror att jag skulle må bra av att sitta på Café Kant några dagar just nu. Eller ta en glögg i Prag. Tål att tänka på.