En dag med Björn Ranelid

Text: Emil Sandgren
Publicerad 18 februari 2012 13.30 Uppdaterad 18 februari 2012 21.37

Leksand.
Intervjuer, repetitioner, rubriker, nerver, stress och fler intervjuer. Schlagerlivet är ingen picknick. YA följde med Björn Ranelid en dag i Melodifestivalens Leksand.

Torsdag morgon, 08.30, Hotell Dalecarlias uppfart

Låtskrivaren Fredrik Andersson vandrar uppför backen mot schlagerhotellet Dalecarlia i Tällberg med träningsskor i handen. Han vaknade redan halv fem på morgonen med ett getingbo av tankar i skallen. Lönlöst att försöka somna om. Ett träningspass senare är han redo att ta itu med dagen. Första uppdraget, samla gänget och få något i magen.

08.50, Matsalen på Dalecarlia

En vag oro hänger i luften vid Ranelids frukostbord, där även Fredrik Andersson och Sara Larsson samlats. Aftonbladet har vinklat hårt på en textrad om "mannens säd", och nu stålsätter sig trion inför mediernas frågor. Ranelid själv är upprörd och förvånad över hur man kan få kärleksbudskapet i "Mirakel" till en sexlåt.

- Det är ju ett bibliskt, vackert begrepp de hänger upp sig på. Om de ser det som en låt om sex, så säger det mer om dem än om mig, säger han.

Fredrik kör lite peppande snack för att lyfta humöret.

- Nu ska vi gå ut där och bara visa glädje. Ingen ska kunna knäcka oss, säger han.

Sedan börjar de gå igenom dagens planering. Några intervjuer först, sedan ska Sara ut och åka skoter. Ett av många äventyrliga jippon som artisterna erbjuds. Hon ville spela hockey också, men det tillåter inte schemat.

- Sara kryssade i alla grejer på hela listan. Björn kryssade inte i något, säger Fredrik och skrattar.

- Jag fick ju aldrig se någon lista. Fredrik hemlighöll den för mig, protesterar Björn roat.

Det event som Ranelid faktiskt ska ställa upp på är en boksignering i Leksand under kvällen. Smart.

09.20, Björn Ranelids hotellrum

- Då kommer kranen från den här sidan, från vänster. Och den tror jag att vi ska lära oss att ta.

Koreografen Sacha Jean-Baptiste går igenom kameror och vinklar med Björn Ranelid, Fredrik Andersson och Sara Larsson. De har trängt ihop sig i en soffa på Ranelids rum. Alla tre lyssnar uppmärksamt.

- Det låter väldigt bra så här långt, Sacha. Men om jag skulle missa den och titta rakt fram?, säger Björn.

- Ingen kommer att dö, säger Sacha lugnande.

Efter 20 minuters intensiv genomgång är det dags att beta av morgonens första intervjuer. Först ut är radioreportern Lina Hård från P4 Dalarna. Ranelid skrattar gott när han blir erbjuden att orera fritt om sina kunskaper om Dalarna.

- Jag skulle kunna prata länge om Hälsingland och Värmland och Skåne också, säger han när han kört några minuters frisnack om Dalarna.

Efter en stund knackar det på dörren. Ett tv-team står och stampar i korridoren.

11.00

Sara Larsson drar iväg på skoteräventyr med några andra artister, medan Björn Ranelid ger sig ut och joggar. Under tiden får Fredrik Andersson lift in till Leksand för att hämta lunch, samt fixa handbollsklister och kardborreband. Klistret ska användas på Sara Larssons underkjol, så att inte hennes kjol glider upp. Det blir en besvärlig utflykt. Bussen tillbaka från Leksand till Tällberg visar sig ta 45 minuter, och handsbollsklister är ingen storsäljare i Dalarna. Inte ens i sportaffärerna får han napp.

- Jag sa att jag var från Ystad, och att det finns handbollsgrejer överallt där. De sa "jaha, det här är Leksand, här spelar vi hockey", säger Fredrik trött när han kommer tillbaka.

13.45, Green room i arenan

Dags för speed dating-intervjuer på arenagolvet. Fredrik har förutspått att journalisterna ska flockas kring Ranelid. Han får rätt. En stor klump av journalister omringar Ranelid, medan de andra artisterna har det betydligt lugnare.

- Det var lite mäktigt, säger Björn efteråt, och undrar om Fredrik kan fixa någon varm dryck. Allt prat börjar kännas i stämbanden.

15.45, Ranelids loge bakom scenen

Med en ledsagare från SVT i täten tar vi oss upp till en balkong bakom scenen. Där har artisterna sina små loger. Utan ledsagare hade vi inte kommit långt. Vi blir stoppade tre gånger på vägen av misstänksam personal.

I Ranelids loge sitter Sara Larsson och tuggar Strepsils ingefära för att kurera halsen. Hon drog på sig en förkylning förra helgen, och sviterna efter den hänger fortfarande kvar. Björn Ranelid tittar på Fredrik Andersson, som börjar banka rytmen i "Mirakel" på bordskanten. Ranelid inleder med de första stroferna, och efter en stund stämmer Sara in i refrängen. Då och då blir de avbrutna av dunkande musik från scenen, men så fort den tystnat så kör de låten igen. Man kan nästan ta på adrenalinet i rummet. Om mindre än en timme ska Mirakel för första gången framföras på scenen inför de nyfikna schlagerpennorna. Men det är fortfarande en passage i låten som inte riktigt sitter.

16.40, Melodifestivalens scen

Ranelid kliver upp på det pampiga scenbygget. Han kramar om Sara, tar några klunkar mineralvatten och gör korstecknet. Sedan blickar han fokuserat ut mot läktaren medan låten räknas in. Fem, fyra, tre, två, ett. Kärlek. Högtalarna pumpar ut 90-talsklingande eurotechno, medan Björn Ranelid koncentrerat och en smula stelt reciterar de första versraderna i Mirakel. I refrängen kliver Sara och dansarna fram i strålkastarljuset.

När musiken tystnat hörs applåder runt om i arenan. Journalistkollegor talar i munnen på varandra. Vissa med gillande ton, andra med ord som "det här var det sjukaste".

Fredrik ser sammanbiten ut. Han vet hur det ska vara, och det finns fortfarande saker som skaver. Han och Sacha kliver upp på scen för att snacka med Björn Ranelid, sen är det dags att köra igen.

När låten spelas för tredje gången börjar det bli bättre ordning. Men Fredrik är inte nöjd.

Torsdag kväll 21.00, Fest på Dalecarlia

På kvällen samlas schlagerfolket i Dalecarlias restaurang för välkomstfest. Det betyder inte avkoppling för Ranelid-lägret. Medan festen rullar igång bakom dem, har de fångats upp av ett tv-team i entrén. Till slut banar Fredrik Andersson väg mot ett bord som reserverats för dem. Mikrofoner, kameror och glittrande artister trängs med människor i folkdräkt. Medan natten sänker sig över Tällberg får Ranelid-gänget äntligen tid för en stunds avslappnat umgänge. Björn Ranelid är försiktigt nöjd med dagens rep, som han tycker tog sig på tredje vändan. Snart är det dags att hälsa på kudden, och få några timmars vila innan en ny, fullspäckad schlagerdag tar sin början. För framträdandet ska inte bara sitta, det ska lyfta också.

Större eller mindre text



38 läsare har reagerat på denna artikel

55% är glada

21% är likgiltiga

13% är nyfikna

11% är arga


Hur reagerar du på "En dag med Björn Ranelid"?
Genom att kommentera på Ystadsallehanda.se så godkänner du våra regler
  • avatar peter57  14 timmar sedan
  • Och vem bryr sej,
  • avatar Toscaojag  9 timmar sedan
  • Vem bryr sig? Varför så´n fokusering vid denne egotrippade Ranelid? Han bor ju inte ens i Skåne längre!
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu