Deltagare 1: Kristina Jönsson, kommunalråd, tävlar med Christer
Jönsson, i en Lindyhop till låten "8 to the bar" med
Demon Run.
Betyg: 3
När Kristina Jönsson hör "born in the USA" minns hon
sommarkvällarna på Tingvalla där hon dansade i sin ungdom. Hennes dansglädje
finns kvar och inför lördagens Shall we dance känner hon sig hälsosamt
nervös. Hon tackar sin envishet, och sin partner, för att hon på åtta
lektioner har lärt sig lika mycket som man i vanliga fall gör på flera år. "Jag
är som Baby i Dirty Dancing; jag tränar mina danssteg överallt. Till och med
i korridoren på kommunhuset. Men jag bär inga meloner" säger
hon.
Omdöme: Kristina Jönsson är duktig, kan sina steg och håller takten utan
problem. Hon tar risker med svåra lyft och klarar det mesta med bravur. I
den återkommande twisten verkar hon otroligt bekväm och hon äger dansgolvet.
Lindy hop är dans som ska dansas med tokig energi och ett inre leende.
Kristina Jönsson ler, men det kommer inte från hjärtat. Då och då tar
koncentrationen överhanden. Det är först när hon gör ett snedsteg som det
äkta leendet kommer fram.
Deltagare 2: Jörgen Nyberg, företagsprofil och före detta
handbollsspelare tävlar tillsammans Eleonor Nilsson i en salsa till "Waka
waka" av Shakira.
Betyg: 4

Jörgen Nybergs dansar ofta, framför spegeln, när han gör hushållsarbete och på
fester. Hade han haft rösten hade han troligen satsat på en karriär som
musikalartist. Den största förebilden är Michael Jackson som inspirerar
honom både till bröllopstal innehållande "äro-juck"
och till sin internetidentitet Jojje Jackson. Enligt Jörgen Nyberg själv
ligger hans stora styrka i höftarbetet och han är ganska säker på att ta hem
vinsten. Det största hotet ser han i Philip Liedberg som med sin charm och
glimten i ögat kan komma att förföra publiken och juryn. Mest ser han fram
emot att se handbollsspelaren Sebastian Seifert få stryk av en 20 år äldre
man, det vill säga av Jörgen själv.
Omdöme: Jörgen Nyberg dansar med hela själen. En stil som passar salsan
utmärkt. Att inte alla stegen blir rätt är mindre väsentligt. Han dansar på
och showar allt han kan. Det blir något glättig och Jörgen Nyberg påminner
mindre om en manligt sensuell kuban och mer om en clownig svensk med
obekväma skor. Det är charmigt men inte sexigt.
Deltagare 3: Lynx Jakobsson, cirkusprinsessa, tävlar med Anders Persson
i en foxtrot till James Blunts "You're beautiful".
Betyg: 4

När Lynx Jakobsson var sju år dansade hon på Dramatens scen i Stockholm. Som
ung ballerina var hon fascinerad av de stora manliga balettdansarna Nurejev
och Baryshnikov och tittade gärna på film där de dansade. Men sedan kom
tonåren och när Lynx Johansson snörade på sig conversen och blev punkrockare
tog hon av sig tåskorna och sa farväl till baletten. Dansen har sedan varit
en del av hennes träning för livet som cirkusartist men foxtrot är däremot
något helt nytt. En utmaning som hon tagit med glädje, en glädje som hon
också ser som sin starkaste sida.
Omdöme: Att Lynx Jakobsson kan dansa och är van vid scenen är det inte svårt
att se. Hon är bekväm, lugn och har bra närvaro. Hon dansar utan problem och
har full koll på alla delar av kroppen, kan lyfta benen högt, göra lay outs
och klarar lyften galant. Den slätstrukna foxtroten har fått en
Lynxbehandling och har blivit ett kärleksdrama med akrobatik. Om man vinner
på teknik, utförande och koreografi så är det här helt enkelt mycket bra.
Men den charm som finns hos de andra paren saknas, kanske är det för bra.
Deltagare 4: Suzanne Rosengren, klädeshandlare, tävlar med Thomas
Karlsson i en bugg till "Du bara du" av Perikles.
Betyg: 2

Suzanne Rosengren dansade balett från det hon var fyra tills hon blev 30.
Hennes stora förebild var prima ballerina assoluta Anneli Alhanko. Men
baletten ligger på hyllan och i dag blir det mest dans framför spegeln,
gärna till musik av Perikles. Hennes svaghet är att hon är lite hårdhänt med
sin partner. Hennes styrka inför tävlingen ligger i hennes glädje. Dans är
glädje för Suzanne Rosengren som inte är en tävlingsmänniska. Att prata om
konkurrens eller vinst ligger långt borta. Kanske är hon mer en showdansare
än en tävlingsdansare, och hon har faktiskt sett Bob Fosseys "Cabaret"
trettio gånger.
Omdöme: Suzanne Rosengren är väldigt snygg när hon dansar. Alla åren av
baletträning gör att hon har full koll på sin kropp och rör sig smidigt. Men
tillsammans med Thomas Karlsson blir de lite för coola och stänger ut den
som tittar. Kanske är det den saknade vinnarskallen, men de verkar helt
enkelt inte vilja imponera på mig. Dansvana, taktkänsla och följsamhet finns
där men den coola, lite obrydda stilen gör att det riskerar att bli lite
tråkigt.
Deltagare 5: Philip Liedberg, krogprofil, tävlar med Fransiska Eriksson
i en bugg till "Do you love me" av the Contours.
Betyg: 3

Philips Liedbergs dansbakgrund är lika med noll och han kallar sig själv för
barbapappa på is. Han dansar inte ens ensam framför spegeln eftersom han
tycker det är för pinsamt. Men trots motståndet har han fått släppa sitt
gamla mantra, "dans är för dem som inte har råd att stå i baren".
Genom repetitionerna till Shall we dance har han nämligen kommit på att dans
gör honom glad. Om han ska välja en dansförebild så skulle det vara Patrick
Swayze i "Dirty Dancing", mer för hans kropp och utseende än hans
dansförmågor, men i alla fall. Philip Liedberg skulle gärna slå Sebastian
Seifert, eftersom den enda gren där han någonsin besegrat en
landslagsspelare är ölhävning. Men han tror bara att hans kondition håller
för en runda, så han satsar inte på final.
Omdöme: Det syns att Philip Liedberg inte började med balett vid fyra års
ålder, men han verkar lika glad för det. Trots osäkerhet dansar han med
följsamhet och är otroligt uppmärksam på sin partner. Koreografin är
tillspexad och kallas av paret för modern bugg. I de moderna elementen
hamnar den charmiga krögaren i sitt rätta element och all osäkerhet och
tankar på komplicerade steg försvinner. Det är roligt att titta på.
Deltagare 6: Anna Bergh, showartist, tävlar med Micke Eriksson i en
bugg till "Does your mama know" av ABBA.
Betyg: 4

Anna Bergh är showartist, det innebär att hon sjunger, dansar och spelar
teater. Teater är hennes huvudsakliga talang och dansen är det område där
hon har minst erfarenhet. Det var tack vare en kollega som hon började dansa
på Studio danza för ett par år sedan. Men med en bakgrund som friidrottare
hade hon redan tränat upp spänst, rörelseglädje, koordination, kondition och
envishet. Hon tror att hennes största tillgång på lördag kommer att vara
hennes utstrålning och hennes scenvana. Hon vill gärna placera sig
bättre än Lynx som hon ser som sin tuffaste konkurrent. Men hon inser att
hennes chanser att vinna är små.
"Det vore tråkigt om den som är yngst, med mest scenvarna, tog hem segern"
säger hon och skrattar.
Omdöme: Energi, glädje och charm beskriver det här framförandet väl. Anna och
Micke är samspelta, bra dansare och roliga att titta på. De är samtidigt
generösa och charmiga och verkar inte ha tagit utmaningen på för stort
allvar. De dansar för att bjuda på sig själva och sina dansförmågor och det
i sig imponerar.
Deltagare 7: Sebastian Seifert, handbollsspelare, tävlar med
Ida-Karolina Lassesson i en Lindy hopp till en cover på Jennifer Lopez "Lets
get loud" av the Baseballs.
Betyg: 3
Förutom en och annan tryckare på mellanstadiet har Sebastian Seifert ingen
dansbakgrund. Om man inte räknar in filmkvällar med "Dirty
dancing". Men han har en stor styrka och den har gjort honom till
elitidrottsman. Han hatar att förlora. Han satsar på att gå till final men
framförallt vill han slå Christina Jönsson som tävlar i samma dansstil. Hans
akilleshäl är taktkänslan men sin svaghet väger han upp med sitt snabba
fotarbete. Han har två viktiga dagar framför sig, handboll och dans. Vem
vet? beroende på resultat kanske karriären tar en ny riktning.
Omdöme: Sebastian och Ida-Karolina framför ett roligt och rytmiskt nummer med
en imponerande fysik; de är starka, snabba och uthålliga. Men ibland hamnar
Sebastian efter i takten. Kanske inte så konstigt med tanke på hans storlek
som också verkar hämma honom lite och gör att han rör sig på en liten yta
istället för att utnyttja sin räckvidd och ta upp hela dansgolvet. Men om
han kan slappna av, njuta av musiken, sin partner och uppmärksamheten har
detta möjlighet att bli ett riktigt bra nummer.
Deltagare 8: Göran Ljungkrantz, bankman, dansar med Jeanette
Persson i en vals till "Time of my life" med David Cook.
Betyg: 2
Göran Ljungkrantz har varit en dansande charmör sedan han var mycket ung. Det
hela började när han var på lägerskola i Baldringe i mellanstadiet och var
den enda av pojkarna som vågade bjuda upp den unga vackra skolfröken. Att
hon sa ja gav honom det självförtroende han behövde för livet som flitig
danspartner på sociala tillställningar. Det var till och med så att han
trodde sig kunna dansa när han kom till första repetitionen inför "Shall
we dance". Men ju mer han övade desto mer förstod han hur lite han
kunde.
Första gången hans fru kom på besök hos hans föräldrar tittade de på en film
med Fred Astair tillsammans med Görnas mamma. Halvvägs in i filmen, när det
är lite osäkert om de ska få varandra, grät både Göran och hans mamma.
Omdöme: Det är taktfast och naturligt när Göran Ljungkrantz dansar. Han och
partnern Jeanette ser rutinerade ut, på en social arena. Frågan är om de har
någon hemlig showeffekt att plocka fram på lördag. För på repetitionerna ser
det mer ut som trivseldans. Det är inte så roligt att känna sig som den som
sitter och tittar på discot.