Att leva nära himlen och havet

Text: Bo Bjelvehammar
Publicerad 24 januari 2012 7.45 Uppdaterad 24 januari 2012 15.00

Simris.
Om du kommer från Simrishamn och tar dig mot Brantevik, finns det flera anledningar att vika av mot Simris kyrkby, en by med gamla rötter och det är inte en tillfällighet att den ligger en bit från havet och nära Tommarpsån, möjligen har byns namn med ån att göra.

Det finns ett antal tecken och bevis i landskapet på byns höga ålder, det är ingenting, som upptar nutida makthavares intressen och ingenting som bekymrar dagens lärare. Alla har ju så mycket annat att stå i, fylla i arbetsmallar, lära sig nya dataprogram och betygssystem, träna sig i organisationsmodeller; gravkullar, hällristningar och gamla gravstenar har ingen prioritet.

Och det finns många foton i boken från gamla tider som när Ingrid Hansson sparkar boll med gubbarna, när en get drar en skrinda, när Johan Svensson håller ett grishuvud och när Nils Grams faster Alma står på post i hölasset. Och för mig som har upplevt en del av detta har det självklart stor igenkänningsfaktor.

Och mycket av både text och bilder kommer från en annan by, en by som har varit och många framför vittnesbörd, om det som fanns, men inte finns, visserligen lever många av människorna, men de går baklänges in i nutiden och framtiden.

Nu är det annorlunda, sedan affären stängde, kyrkan är öppen bara vid ovanliga tidpunkter, mötesplatserna är borta, skolan är nerlagd och många av husen inte är bebodda året runt. Det är tystare i byn, byn håller på att ömsa skinn, att skaffa sig nya vanor och om den ska få mera dynamik och rörelse krävs det krafttag, de tidigare eldsjälarna och makthavarna från Simris är döda. Nu är det inte säkert att det önskas några krafttag, de som bor där är möjligen nöjda med det tillstånd som råder?

Nu är det kanske inte bilderna som på den gamla gåsen Pernilla och Oscar Stridsberg i smedjan som är det mest intressanta, det är de människorna som lever där idag som bonden Sven-Olof Mårtensson och hans ord om livet på Simris 4, som har gått från farfarsfar, farfar och far till Sven-Olof, nu håller kedjan på att brytas, det är en smärtsam läsning, när han står där ute i hagen med kalven 237 Viola. Och med glädje läser jag om optimismen och samarbetet mellan dagens företagare i Simris, det är intressant läsning. Däremot är det sparsamt med ord från ungdomar och barn!

Ingrid Svensson har gjort ett stort och betydande arbete genom ett betydande antal intervjuer, studier av dokument, brev och dagböcker, hon lotsar oss från forntid till framtid och hon har ett bra klipp i språket, det märks att hon har en bakgrund både som journalist och kommunikatör.

Trots mycket gammalt drunknar inte boken i textträngsel och gammalt bråte, vilket är vanligt med böcker av denna sort. Intervjuerna med nu levande människor är formidabla och mycket intressanta!

Fotobok

Ingrid Svensson
"Simris – en annan by på Österlen"
(Eget förlag)

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu