Galghumor och grymma serier
– En av idéerna jag hade i min femårsplan var att röja upp här, kanske bygga en bro över bäcken, plantera äpple-, plommon- och päronträd, och anlägga en grillplats där nere.
Johan Kimrin pekar ut över trädgården på baksidan av sitt lilla korsvirkeshus på landet utanför Lövestad. Trädgården vätter mot skogen och sluttar ner mot en liten bäck. Inget av det han planerade när han köpte huset 2009, då med en rätt romantisk bild av lantlivet, har blivit verklighet.
– Då tänkte jag att jag kunde bo här ute, vara lite slacker, jobba halvtid och odla morötter. Den första morotsodlingen gick så dåligt. De blev så här små, säger Johan Kimrin med ett skratt och låter lillfingret agera morot.
För varje sönderfrusen vattenledning har romantiken spruckit lite mer. Men med en reviderad plan, nu på mer realistiska 15 år, har Johan Kimrin ändå börjat göra livet på landet till sitt.
– Jag tänkte att det här kommer jag att göra bra, säger Johan och pekar på sitt hus. Men sen startade jag förlag.
För att förstå hur förlaget kom till behöver vi kasta ett öga över Atlanten. 2003 gav amerikanen Robert Kirkman ut första delen i sitt zombie-apokalyptiska serieepos ”The Walking Dead”. Sedan dess har seriealbumen vunnit stort erkännande och ynglat av sig i både tv-spel och en framgångsrik tv-serie, samtidigt som en svårartad zombiepandemi kopplat grepp om populärkulturen.
För några år sedan började Johan Kimrin, som frilansar som serieredaktör, leta efter serier att ge ut på svenska med målgruppen unga vuxna. ”The Walking Dead” var en het kandidat. Men inget förlag nappade. Johans argument att alla hans kompisar skulle vilja läsa sådana serier möttes med reaktioner som ”vad umgås du med för folk?”.
– Kanske en berättigad fråga, säger Johan Kimrin roat.
Fast samtidigt, menar han, sätter det fingret på problemet. De stora serieförlagen har inte riktigt känsla för vad 70- och 80-talister är intresserade av. Som zombiekatastrofer, enligt Johan Kimrin en metafor för den moderna civilisationens bräcklighet.
– Vi är så vana vid att få mat utan att anstränga oss. Men om affärerna slår igen och fabrikerna stannar, vad skulle jag göra? Fånga ett rådjur? Med vad? Pilbåge? Slangbella? Hur ska jag tillverka den? Hur gör man gummi, jag har ingen aning.
När ”The Walking Dead” skulle bli tv-serie bestämde sig Johan Kimrin, tillsammans med kollegorna Jimmy Wallin och Jonas Anderson, för att smida medan järnet var hett och ge ut själva. Apart förlag föddes.
Bland dem som skrivit förord till ”The Walking Dead”-volymerna hittar vi Fredrik Strage, Orvar Säfström och filmaren Michel Wenzer, som gjort hyllade fängelsedokumentären ”At night I fly”. Ett sätt att markera att det inte handlar om hjärndött splatter.
– Jag ser det som en utvecklingsroman, lite som Strindbergs ”Röda rummet”, säger Johan Kimrin och bläddrar i den första ”The Walking Dead”-delen, som sålt i fina 6 000 exemplar.
Nu ger Apart även ut serieversionen av ”Game of Thrones” och har nyligen rosats av kritikerna för ”Ordningen upprätthålls alltid”, en samling korta krimnoveller skrivna av författaren Pär Thörn och förvandlade till serier av 24 tecknare. Varje berättelse börjar med någons död, och inte ens Kurt Wallander går säker.
För Johan har Apart vuxit till ett stort åtagande. Han är numera ensam ägare, att dela på tre höll inte ekonomiskt.
– Nu är det jag som bestämmer, och det är mina pengar. Så nu är det jag som får bo härute och odla mina morötter för att överleva, säger han och skrattar.
