"Jag längtar så efter mor och far"

Kultur och Nöje

Hon är uppväxt i en statarfamilj och blev en av våra mest folkära artister. I dag ger Siw Malmkvist ut sina memoarer och YA-Kulturen har träffat henne för en pratstund om uppväxten och artistlivet.

Artikeln publicerades 29 september 2010.

Landskrona verkar vara ett solkigt namn med dåliga vibrationer, visserligen finns ju Henke och BOIS, men annars handlar det mesta om att unga invandrarpojkar skrämmer äldre infödda till att hålla sig inomhus när mörkret faller på.

Annat var det förr med sockerkung, flygpionjär och Selma Lagerlöf, men så fanns ju Fosfatfabriken som förstörde folks hälsa och förgiftade hamnbassängen, eller hur det nu var? Men nu finns det ju alltid något annat att ta till, Siw Malmkvist!

– Jag tror inte jag flyttar tillbaka till Skåne, jag bor så bra där jag är och har familjen runt omkring mig. Jag uppträder gärna här, men flytta tillbaka, nej, säger Siw Malmkvist.

Jag möter Siw Malmkvist för ett samtal om boken som kommer i höst, hon deltar i en inspelning av en kortfilm, "Getingdans", där hon spelar en moralisk kvinna, filmen görs för tv och ska bli exakt 28 minuter.

– Boken startade egentligen med att jag började att skriva om min familjs rötter, jag gick tillbaka lite i tiden och det intresserade mig, samtidigt ringde förlaget och frågade om jag ville skriva mina minnen. Och så blev det till det som jag önskade, jag har haft stor hjälp av Carl Magnus Palm. Och så ville jag lämna över detta skrivna till mina barn och barnbarn.

Vi träffas för första gången, men jag pratar med henne, som med en vän som jag mötte för tjugonde gången, rakt, enkelt, på ett språk kryddat med svordomar och samtalet flyter som en vårporlande småbäck, självklart och med klart siktdjup. Det behövs inget frågeformulär 1 A, Siw talar gärna och länge om stort, smått, skämt och allvar.

– Ibland kan jag längta så förfärligt efter mina föräldrar, både efter far och mor, det är inte när jag står framför den stumma gravstenen med de kalla bokstäverna, det är när någonting påminner mig, som när jag står med en bukett blommor och känner igen de blommor som far älskade. Då längtar jag så förfärligt efter far!

Och så svajar samtalssången från Wenche Myhre, Towa Carson och den formidable skivbolagsmannen Anders Burman och många andra som har betytt så mycket för hennes framgångar och karriär. Och så boken.

– Vad ska folk säga om den? Det är kanske ingenting att läsa för andra, att bry sig om och är det intressant och viktigt? Det är klart jag är nervös inför mottagandet, det är ju något nytt som jag ger mig in på.

Siw Malmkvist läser mycket, hon har alltid med sig böcker, när hon reser, hon tycker om all slags litteratur från Dostojevskij till Lars Kepler. Och så talar vi om djupsinnigheter och konstiga ordutläggningar, om behovet av att inte bli betraktad som ytlig och platt, det är Siw Malmkvist rädd för, nu tror jag den risken är liten, hon berättar rakt och personligt om sitt liv, det är angeläget det som hon har att säga och alla kommer att tycka om det, som alltid. Tiden flyger iväg och nu måste hon vidare till filminspelningen.

Du kan möta henne i Lund och Hässleholm i slutet av september med Chris Barber Band och i Helsingborg och Malmö i mitten av november med Papa Bue's Viking Jazzband.