Recension: Richard Galliano La Strada Quintet

Dessa förväntningar torde dock ha infriats med råge av Galliano och hans generöst begåvade band, där i synnerhet trumpetaren Dave Douglass gjorde stort intryck med sitt livliga, fokuserade men ändå inte påträngande spel. Över huvud taget är Richard Galliano La Strada Quintet det band som uppvisat det med marginal bästa ensemblespelet bland festivalens orkestrar. De agerar som en enhet med fem musikers samlade kreativitet. Deras intuition för varandras skaparimpulser gör upplevelsen av deras stilmässigt varierade – från semibalkansk cirkusmusik via gondolgrandezza till regelrätt swing - hyllning till den italienska filmmusikens främste tonsättare dubbelt, om inte rent av femdubbelt, intressant och njutbar.