Fängelseplatta för barnens skull

På onsdagen släppte det annorlunda bandet Angels in Jail sin debutplatta Som om man inte fanns. Alla kvinnorna i bandet satt på fängelset i Ystad där inspelningen gjordes.

– Det här musikprojektet förändrade mitt liv, säger Rose-Marie Weissbrodt.



Det var ett väldigt annorlunda skivsläpp på Ystads konstmuseum på onsdagseftermiddagen. Plattan med gruppen Angels in Jail är resultatet av ett musikprojekt initierat av konstmuseet som syftade till att stärka de intagna kvinnornas självförtroende. Det blev mer än så men också mindre. Av de ursprungliga sju kvinnorna som gjort plattan fanns bara en på plats igår, Rose-Marie Weissbrodt. Av de övriga en är död, en är svårt skadad efter en överdos och ingen vet var de andra finns.

Publiken på skivsläppet på konstmuseet bestod förstås av många journalister men också ett antal intagna på anstalten tillsammans med fångvårdspersonal. Handbojor fanns med i bilden men det var en stillsam, rent av rörande tillställning. Den som fick mest uppmärksamhet var förstås sångerskan och textförfattaren Rose-Marie Weissbrodt som numera har muckat och befinner sig på ett behandlingshem som hon lämnar så snart hon fått en bostad. Hon är så frisk hon kan bli och ska återförenas med sin dotter.

– Det är 13 år sedan vi levde ihop senast. Nu ska vi försöka fortsätta livet tillsammans. Jag vet inte om det hade varit möjligt utan Angels in Jail-projektet. Det har gett mig självförtroende och balans i livet. Nu tror jag på mig själv, säger hon och berättar att hon fortsatt skriva texter och dikter även efter projektet.

– Jag älskar att skriva. Även om vi sitter på kåken så är vi vanliga människor med känslor och behov – det fick jag äntligen utlopp för genom Angels in Jail.

Projektet har drivits av konstmuseet men pengar bland annat från Kultur i Arbetslivet/Statens Kulturråd och fyra professionella musiker har lett arbetet på fängelset; Cecilia Nordlund, Lotta Wenglén, Hans Appelqvist (inspelningsproducent) och Kenden Bhutia. Men de är noga med att påpeka att de i första hand varit lotsar och att det är kvinnorna på anstalten som ligger bakom plattan. Det var också kvinnorna i Angels in Jail som kom på att alla intäkter från skivan ska gå till en fond där kvinnliga fångar kan söka ekonomiskt stöd till omkostnader i samband med barnens besök på anstalten.

– Vi tjänar nio-tio kronor i timmen så det finns inga pengar över till barnens besök. Vi får själva betala barnens mat när de är här och allting annat – resan, lite godis, ja allt, berättar Rose-Marie Weissbrodt. Det finns möjligheter för de intagna kvinnorna att söka olika bidrag till barnbesöken, bland annat hos socialtjänsten men det är svårt och besvärligt att få något den vägen, säger flera av de intagna.

Tre av projektledarna och dagens medelpunkt, Rose-Marie Weissbrodt, sjöng och spelade en av de tre låtar som finns på plattan, den vemodiga men ändå hoppfulla sången Om Tare Tuttare Ture Soha, med en text av Rose-Marie Weissbrodt och det var starka känslor i luften.

Därefter utbröt pusskalas, kaos, party med kaffe, kaka, snittar och läsk. Det var precis som vilket skivsläpp som helst – förutom att det inte fanns någon skumpa och så var det det där med handbojorna...



Robert Dahlström



Fotnot: Plattan Som om man inte fanns kan köpas genom Ystad konstmuseum.