Temperaturen stiger i arenan

Kamerarepen är i full gång men någon nervositet märks inte av ännu. Veckans tema, när bara fyra idoler återstår, passar Kristianstadsonen som hand i handske.

– "Hungry Heart" är en av världens bästa låtar. När Springsteen spelade in den så anpassade han den efter hur den skulle låta live, det är jag säker på. Det blir svårt att toppa Bruce.

Varför är den en av världens bästa?

– Låten har en sjukt enkel ljudbild, samtidigt är arret så perfekt, den ger samma känsla som ... Lite som när man blir kär.

Du följer upp med "Jumpin' Jack Flash".

– Jag gillar attityden i låten! Den är kanske inte en av Rolling Stones bättre arenalåtar, jag vågar påstå att deras låtar inte alltid är skitbra rent musikaliskt. Ibland är de bara attityd – och jag gillar det! Jag är ju rockare! Någon gång vill man bara sluta lyssna – och bara lyssna, säger Calle Kristiansson och ler så där pillemariskt uppriktigt som blivit hans signum under "Idol"-äventyret.

Sångcoachen Sofia Lilja Åkerlund står bredvid scenen och ger feedback under repen i Malmö Arena. Hon har följt Kristianstadsonens utveckling på nära håll.

– Röstmässigt har han ett helt paket, det är mycket soulkänsla i det och efter hand som han väl har sjungit ut och upptäckt att det går, så blir det mer och mer spännande – när han går ut på scenen så får han en att lyssna.

– Calle har verkligen släppt sargen och fått ett sätt att röra sig på scen som gör honom stark just därför.

Konkurrenten och "Idol"-bästisen Mariette Hansson har lagt märke till detsamma.

– Calle har ett säreget scenspråk som man inte kan göra annat än gilla.

Hon och programledaren Peter Jihde står och diggar loss framför scenen under tiden som Calle river av Rolling Stones-dängan. Som årets alternativa fågel i "Idol" är Genesis kampsång "Land of confusion" inte speciellt långsökt. Men Mariette försäkrar att de politiskt laddade låtarna bara är en slump.

– Både den, och "Dear Mr. President" av Pink är musik som jag tycker är bra. Låtarna råkar bara ha bra texter också.

Flickfavoriten Erik Grönwall fångar undertecknads blick i korridoren och säger rättframt: "Hej! Har vi hälsat?". Han skyller sin artighet på sin pappa.

– Det är hans uppfostran helt och hållet. När jag var liten skulle vi skjutsa hem en tjej, hon satte sig i baksätet och jag hoppade in fram. "Vad gör du?", sa min pappa, "Nu sätter du dig där bak hos henne!". Så där har det varit hela tiden, hålla upp dörrar, rubbet.

Hur gammal var du då?

– Tio år, säger Erik och skrattar med bevekande blick.

Du är favorittippad – men hur ska du vinna Calles hemmapublik?

– Oj, oj, oj! Det är en svår fråga. Det är omöjligt.

– Calle är en grym kille och vi har faktiskt en hel del gemensamt, vi kan lätt kläcka ur oss samma kommentarer, har lite sådan där skön jargong som mellan bröder.

Aha, vem är storebror och vem är lillebror?

– Ha ha! Jag är äldst, men Calle är definitivt storebror!

"Storebror" tippar Erik Grönwall som vinnare med den enkla ekvationen att när idolen hängde löst förra fredagen och fick duellera för sin överlevnad så slog programmet röstningsrekord. Samtidigt tippar musikexperter tävlingens "lillasyster" Tove Östman Styrke som bästa popstjärnematerial i kvällens fyrklöver.

– Det är väl härligt att de tycker det. Varför? Kanske för att de tycker att jag är ung och formbar ... Samtidigt som jag har en egen idé, analyserar Tove.

Är det så då?

– Jag är inte formbar, säger hon och samma attityd som sångerskan har i liveframträdandena briljerar i ögonen.

Attityd, uttryck, scenspråk och talang. Det är vad det handlar om när fyra finalister ska bli tre i "Idol" 2009.



Fotnot: Både Erik Grönwall och Calle Kristiansson är 21 år gamla.