Han befriade jazzsjälarna

Det är en öppenhet i själ och kropp, förenad med en pådrivande puls som utgår minst lika mycket från scenen som från den dansande publiken, där själva jorden tycks svänga i takt. Titeln på The Funkadelics album från 1970 sammanfattar det hela mycket bra: Free your mind and your ass will follow (Släpp loss själen så följer häcken efter).

Funk Unit är utmärkta förvaltare av detta funkens korta credo. Bandet, till vilket hör storheter som saxofonisten och flöjtisten Magnus Lindgren och sångaren Magnum Coltrane Price, dansar lika mycket med varandra i musiken som publiken gör till den. I botten ligger Jonas Holgersons och Robert Ikis bergfasta slagverksarbete, där de båda turas om med solistiska utflykter som gör även det skenbart statiska till ett medryckande äventyr. Här finns även Andi Fiedlers svepande gitarrspel med balans och måtta i det mycket musikaliska effektanvändandet. Slutligen, förstås, står Landgren själv, men i minst lika hög grad Coltrane Price, för glödande insatser som blodfulla missionärer i denna gungets gudstjänst. Och Lindgren bjuder på kvällens solistiska höjdpunkt med ett kombinerat beatbox- och flöjtsolo som, trots att det framförs a capella, pulserar av hela kvällens liv.

Det är sinnligt och fysiskt på ett sätt som mycket få andra musikstilar kommer i närheten av. Och det är ett sväng som fler konserter, även inom den egna festivalens ram, skulle må mycket bra av att lära sig av. Och eftersom detta också var den konsert där Landgren och Beatrice Järås tog över ledarskapet för Jazz under stjärnorna är det också en lysande inledning på en minst lika ljusstark framtid för den österlenska jazzens flaggskepp.