Reflektioner över en hotad värld

Hon reflekterar över stora frågor om vår jord och vår framtid, hon ser inte alltid det som ska komma i ljusa och grälla färger, tvärtom är hon dov och har svärta i sitt färgspråk. Det är en mönsterstickning som är mer än annorlunda, Kerstin Rosengren arbetar med emblematiska bilder och med symboler, som är bortom konkreta och tydliga bilder, tvärtom har det stora inslag av abstrakthet. Och i de stora frågorna står ofta den lilla människan ensam och förundrad och förmågan och möjligheten att påverka och bestämma är liten, men inte obefintlig, om flera enskilda tar gemensam ställning är ingenting omöjligt, inte ens för en liten opinion. De starkaste bilderna är maskerna, som har en expressiv styrka och en teknisk skicklighet som är värd att beundra.



Emma Kronvall har levt sig in i en sjömans svunna värld, han sitter och blickar tillbaka på sina resor på de sju haven och har kring sig samlat minnen, fragment och rester från ett långt liv. Med obligatoriska attribut som gepard, gorilla, vajande palmer och vaksamma surikater och med mera struntaktiga saker som har ett värde bara för den som minns tillbaka och ser på sig själv och världen.

Emma Kronvall konstruerar ett rum med matta och allt utifrån denna särskilda idé och hon gör sjömannens minnen och hågkomster till sin egen berättelse. Och det är en värld både av glädje och lättsinnigheter, men även av hot och risker. Det är en värld som både är öppen och sluten och där isolering kan få förödande konsekvenser, rent av vara ett hot mot liv. Nu är ingenting avgjort i Emma Kronvalls narrativa förhållningssätt, hon lämnar över minnena och objekten för att du som betraktare ska delta, tolka och värdera utifrån dina egna referensramar. Det finns inget facit som behöver göra dig ängslig för att svara fel, det finns inga rätt eller fel! Du behöver inte heller vara orolig för att det är en objektiv verklighet!



Niklas Elmehed har inga människor i sina bilder, han har tillräckligt med stoff från havet, bergen, träd, buskar och djur. Och den fråga han ställer är – vad händer när naturen gör uppror mot sig själv och går mot de rådande naturlagarna? Han ger svar med texter, kolteckningar och animationer. Och det grundläggande svaret är att det är möjligt som detta att det plötsligt sker en explosion på det lugna havet och horder av framrusande sillar kastar en kaskelottval i luften. Och det finns även andra naturfenomen som är möjliga, de kräver bara noggrann organisation och ett obrottsligt samarbete. Då kan den jagade bli den som jagar och det lilla oansenliga djuret kan räddas av det stora och det lurviga. Texter och bilder hör samman på ett kongenialt sätt och texterna är både poetiska och arkaiska.

Det är lätt att se beröringspunkter och tematiska band mellan de tre utställarna, de reflekterar över vår hotade värld, de väljer olika sätt att uttrycka sig och formulera sig, men det finns i ett stort allvar blandat med en påtaglig lekfullhet och en inbjudan till den som betraktar att delta och bilda sig en egen uppfattning. Det gör allt till en sympatisk upplevelse!