Ny satsning: Hösterlensalongen
Vårens konstrunda är den stora begivenheten inom Österlens konstvärld. Med emfas sparkar säsongen i gång på påsken och fortsätter sedan på olika vis fram till slutet av sommaren. Men hösten då? Den frågan ställde sig Ann-Mari och Hans Wåhlander på Gyllengården.
– Det är ju så konsttätt på påsken och sommaren. Det borde hända något på hösten också. Det var egentligen Ann-Mari som kom på tanken i samband med en utvärdering av konstrundan. Men det verkade inte finnas så många gallerier som var intresserade, så vi bestämde oss för att göra det själva, säger Hans Wåhlander.
På lördag är det vernissage för Hösterlensalongen, ett fyndigt namn i sammanhanget. Tanken är att det ska bli ett årligen återkommande arrangemang.
– Snacket gick lite grann utifrån att den stora salongen är Liljevalchs på våren och att vi då skulle ha en höstsalong här. Inriktningen ska vara Österlen, att de medverkande har en koppling hit och på något vis jobbar härifrån, säger Hans Wåhlander.
En specialinbjuden jury – konstnären Frank Björklund, värderingsmannen och före detta galleristen Peo Nilsson samt konst- och kulturkritikern Dennis Dahlqvist – har gallrat hårt bland de mer än 200 verk som skickats in av ett 50-tal konstnärer. I slutändan blev det 21 konstnärer, som ställer ut ett eller två verk var.
Juryn hade bara tillgång till foton på verken och visste inte vilka upphovsmännen var. Många ”självklara” utställare föll därför bort. Bland de refuserade verken fanns många guldkorn av etablerade konstnärer.
– Det var väldigt mycket bra som inte kom med denna gång. Juryn tyckte att det var oväntat hög kvalitet på bidragen. Det var egentligen bara något verk som man inte tyckte var särskilt bra. Annars handlade det mycket om att rensa bort sådant som juryn menade att vi redan har sett mycket av. Av den anledningen är det få akvareller representerade, säger Hans Wåhlander.
Resultatet har blivit en spännande och välbalanserad utställning, där fotografier hänger sida vid sida med oljemålningar och glasskulpturer samsas med textilkonst. Lena Viredius mosaikreliefer samspelar med Gunilla Vardams akvarellcollage på skyltdockor. Ulla Bolins naivistiska oljemålade VM-fotbollsspelare kontrasterar mot Håkan Gottbergers poetiskt laddade fotokonst. Hösterlensalongen ger en bra bild av den bredd som finns i trakten.
De medverkande konstnärerna har dessutom chansen att vinna det nyinstiftade konstpriset Guldramen. Vinnaren röstas fram av besökarna, som ombeds att rösta på sin favorit. Priset består av en exklusiv inramning på Ramgården i Lövestad och delas ut på Gyllengården i samband med Österlen lyser den förste november.
Gyllengårdens initiativ har fått mycket positiv respons från både konstnärer och konstintresserade. Hans Wåhlanders vision är att Hösterlensalongen och Guldramen ska bli bestående och uppskattade inslag på Österlen.
– Ambitionen är inte att starta en ny konstrunda. Däremot att ha ett samlat koncept som framöver engagerar ännu fler konstnärer och även andra gallerier.
Tanken är också att juryn ska skifta från år till år. Hans Wåhlander är väl medveten om årets ytterst snedvridna könsfördelning, som han menar var en slump. Nästa år skulle han inte ha något emot att se tre kvinnor i juryn. Bland årets utställare är däremot kvinnorna i majoritet – med en persons övervikt.
