Kultur

"Är räddningsplanen räddningen? Ja, förhoppningsvis!”

Krönika Artikeln publicerades
För snart ett år sedan meddelade den dåvarande ständiga sekreteraren Sara Danius vem som blev 2017 års Nobelpristagare i litteratur. Förhoppningsvis är vi snart åter tillbaka vid den här situationen.
Foto: Alexander Larsson Vierth/TT
För snart ett år sedan meddelade den dåvarande ständiga sekreteraren Sara Danius vem som blev 2017 års Nobelpristagare i litteratur. Förhoppningsvis är vi snart åter tillbaka vid den här situationen.

Svenska Akademiens fall är vida känt, men är det ett fall bortom all räddning? Nej. Efter att kulturredaktören Sune Johannesson har tagit del av medlarens förslag anar han en handling som kan leda till en hållbar framtid.

Har Jesús Alcalá rätt i sin debattartikel? Att Sara Danius delvis har agerat på egen hand, att Katarina Frostenson har offrats för att rädda ”bolaget” Akademiens heder och ära, att advokatutredning är som en detektivgåta, att DN:s artikel har fått stå alldeles för oemotsagd och gett alltför stora konsekvenser?

Vet inte.

Men, som jag skrivit i tidigare kommentarer, det är fruktansvärt det som den så kallade Kulturprofilen anklagas för, och det har på flera sätt varit förödande att det isåfall har skett i Akademiens närhet. Ta ställning, utred, agera. Och det är väl också vad som skett, med rättegång senare i höst. Bra!

Vad som sedan internt sagts, mejlats, diskuterats, beslutats... utan insyn i Akademien har jag ingen aning om tonläge eller rätt och fel. DN:s avslöjande i november berörde mig djupt, och de missförhållanden som Metoo-rörelsen både innan och efter har visat på i en rad branscher, inte minst inom kultursektorn, måste det bli ett slut på.

När jag läser Alcalás text är det som att blicka in i ett hemligt rum, där gamla regler fortfarande till stor del råder och där de välklädda personerna har egna historier och agendor. Det är lika spännande, som sorgligt. För det här är en kulturinstitution av största betydelse, och en stor aktör för att Sverige har ett såpass gott och välkänt rykte i litteraturvärlden. Då känns ett intrigspel på denna nivå hopplöst tråkigt.

När ledamöterna åter samlas imorgon, torsdag 6 september, antar jag att medlarens förslag lär poppa upp. Det är en intressant skrivelse, och det viktiga för mig är att det finns ett konstruktivt förslag på hur Akademien kan räddas för att överleva (ja, så allvarligt är det), inte vilka namn som eventuellt kommer att sitta i en ny kommitté med nobelt uppdrag.

Så jag avstår att kommentera listan. Det är trots allt inte en laguppställning i en VM-match det handlar om, det är betydligt viktigare än så.