Annons
Kultur

Aris Fioretos och det opålitliga hjärtat

När Aris Fioretos läste på om Tysklands första kvinnliga pilot upptäckte han att de två sista åren av hennes liv var höljda i dunkel. Där fanns tidsluckan han behövde för att skapa sin egen litterära fantasi om Nelly B:s oregerliga hjärta. På lördag framträder han på Kristianstad Bokfestival.
Bokfestivalen • Publicerad 5 september 2018
Aris Fioretos har fått Sveriges Radios romanpris två gånger, senast för romanen "Mary" som kom 2015. "Den yttre bekräftelsen är viktig, det är klart och därför är det så roligt att ha fått romanpriset två gånger. Det är ändå läsare som delar ut det, inga proffslitterater eller kritiker, den formen av uppskattning betyder mycket", säger han.
Aris Fioretos har fått Sveriges Radios romanpris två gånger, senast för romanen "Mary" som kom 2015. "Den yttre bekräftelsen är viktig, det är klart och därför är det så roligt att ha fått romanpriset två gånger. Det är ändå läsare som delar ut det, inga proffslitterater eller kritiker, den formen av uppskattning betyder mycket", säger han.Foto: Anders Wiklund/TT

Egentligen har han svårt för historiska romaner. Det är mest ett bekvämt sätt att åka snålskjuts på verkliga människors levnadsöden, menar Aris Fioretos.

- Jag är inte säker på att någon av oss skulle vilja att man skrev en roman om oss, 50 eller 70 år senare. Jag kan till och med tycka att det är ett övertramp, inte bara indiskret, utan etiskt inte riktigt kosher, säger han med milt eftertryck.

Annons

Att forma en egen fantasi utifrån ett historiskt levnadsöde är något annat, tycker han. Men det bygger på att man hittar just sådana luckor som fanns hos flygarpionjären Amelie "Melli" Beese. Dokumentationen kring Beese, som tillsammans med sin make grundade en flygskola i sydöstra Berlin, är bristfällig. Åren 1923 till 1925, då hon tog sitt liv, är i princip helt blanka.

Aris Fioretos använde sig av det yttre ramverket i Melli Beeses liv, men skapade sedan helt fritt. Melli B blev Nelly B – en kvinna som när läsarna möter henne precis har fått en sorts dödsdom av läkarna. Den hjärtåkomma hon lider av är så allvarlig att hon uppmanas att helt sluta flyga. Men när livet ter sig som mest meningslöst möter Nelly kärleken i den betydligt yngre Irma, ung, självklar, elektrisk – och hennes opålitliga hjärtmuskel slår plötsligt dubbla slag.

- Jag ville ha en huvudperson som levde mellan ytterligheter – antingen väldigt gåpåig eller nästan orörlig. Fylld av glädje och rus eller motsatsen. Hur skapar en sådan person balans?

Själv framstår Aris Fioretos som lugn och harmonisk, efter en sommar i familjens hus i Grekland "tillsammans med tre schäferhundar och ungefär tio tusen cikador". Han är ingen som jäktar fram, i alla fall inte inom litteraturen. Den första impulsen till "Nelly B:s hjärta" väcktes redan i början av 1980-talet när koreografen Birgit Åkesson med en elegant handrörelse visade honom hur något som är nedslående och tyngande kan skildras på ett upplyftande sätt.

- Ända sedan dess har jag tänkt att jag någon gång vill skriva en bok som inte bara är skriven på det sättet utan också handlar om detta. Och då föll det sig ganska naturligt att det skulle handla om en kvinna som är pilot. Flygkonsten är väl det tydligaste exemplet på att det går att övervinna tyngdkraften.

"Jag har skrivit några romaner nu och jag märker att de blir kargare och kargare. Tidigare var jag nog en bergsklättrare som behövde hammare och bultar, nu klättrar jag fritt med talk i en påse på höften, fingrar och tår är allt jag behöver. Så vill jag ha min prosa också", säger Aris Fioretos.
"Jag har skrivit några romaner nu och jag märker att de blir kargare och kargare. Tidigare var jag nog en bergsklättrare som behövde hammare och bultar, nu klättrar jag fritt med talk i en påse på höften, fingrar och tår är allt jag behöver. Så vill jag ha min prosa också", säger Aris Fioretos.Foto: Anders Wiklund/TT
"Nelly B:s hjärta" utspelas i Berlin i mitten av 1920-talet – en plats som var en sorts fristad för hbtq-personer. "Det var lite grand ett samhälleligt laboratorium. Under några år på 1920-talet var det väldigt löftesrikt, mycket av det som skedde där skedde för första gången", säger Aris Fioretos.
"Nelly B:s hjärta" utspelas i Berlin i mitten av 1920-talet – en plats som var en sorts fristad för hbtq-personer. "Det var lite grand ett samhälleligt laboratorium. Under några år på 1920-talet var det väldigt löftesrikt, mycket av det som skedde där skedde för första gången", säger Aris Fioretos.Foto: Anders Wiklund/TT

Hjärtat är en sliten litterär symbol, men Aris Fioretos har gjort sitt bästa för att inte fastna i trötta klichéer.

- Böcker drivs ju av lidelse, men det finns en risk för att bli alltför patosfylld och sentimental också. Det är två saker jag gärna vill undvika, säger han och jämför sitt patos i skrivandet med ett handslag.

- Det ska inte vara vått eller fuktigt, eller överdrivet mjukt, men inte för hårt heller. Det är en fråga om balans där också.

Nelly B älskar och lider. Irma lämnar inga garantier för att deras relation ska vara för evigt och inte ens i det frisinnade Berlin är förhållandet riskfritt. Vill man kan man se "Nelly B:s hjärta" som ett protokoll i 100 avsnitt, berättar han – eller 100 hjärtslag. Ibland slår det skadade hjärtat med lättare slag, ibland med tyngre, det gäller bara att hitta rätt rytm i förloppet.

Aris Fioretos har gjort research om 20-talets Berlin och bemödat sig om att använda de rätta flygplans- och motorcykeltermerna i boken. Men som vanligt har skrivandet tagit över i slutänden. Texten följer sin egen logik och de frågor som känns allra viktigast att besvara handlar kanske inte om luftfartshistoria. Aris Fioretos har framför allt velat beskriva en relation mellan två människor, som båda råkar vara kvinnor.

Annons

- Eftersom jag är hopplöst nyfiken ville jag veta hur det funkar mellan två tjejer, på tusen olika sätt och då kanske inte på det mest uppenbara: hur man umgås som kroppar.

Och nu när du har skrivit boken, var det så annorlunda att vara kvinna?

- Nä. Jag tror att man går in i frågorna lite snett om man tror att det är så förbaskat annorlunda. (TT)

Sara Ullberg/TT
Så här jobbar Ystads Allehanda med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons