Ledare

Åkessons största kris

Ledare ,
Jimmie Åkesson (SD) med förre partikamraten Pacel Gamov infälld.
Foto:
Foto:

SD har tagit in politiker och tjänstemän i riksdagen som är potentiella säkerhetshot mot Sverige. Partiets väljare har anledning att tänka till två gånger om vilka de har gett förtroende.

Artikeln publicerades 10 november 2017.

Nättidningen Nyheter idag och dess reporter Chang Frick, tidigare SD-medlem och med kontakter högt upp i partiet, följde i september med den sverigedemokratiske riksdagsledamoten Pavel Gamov på dennes resa till Moskva.

Gamov skulle agera valobservatör i ett regionalt val på inbjudan av ryska myndigheter. Resan skedde mot partiets vilja. Kopplingarna till Putins auktoritära regim är något som är besvärligt för SD:s ledning. Tidigare har en anställd på SD:s riksdagkansli avslöjats med att ha gjort fastighetsaffärer med en kriminell ryss. Samme man hade också arbetat under pseudonym som journalist på svenska redaktioner. I EU sitter SD i en grupp som är Putinvänlig. När nu en riksdagsledamot har gett sig ut på betalt uppdrag för ryska myndigheter blir det svårt att bara skaka på axlarna.

Chang Fricks reportage är en bisarr reseskildring om Gamovs uppblåsta självbild, dennes relation till sin pressekretare och de ryska värdarna, prostitution och spritförtäring. Man kan säga att Gamov tas med byxorna nere, på mer än ett sätt.

Skildringen blev uppenbarligen droppen för SD:s partiledning och Gamov uppmanades att lämna partiet och sina uppdrag. Gamov meddelade på fredagen att han inte längre är sverigedemokrat. Han har registrerat sig som partilös i Uppsala kommun- och regionfullmäktige. Även i riksdagen kan han sitta kvar som politisk vilde och där göra sällskap med tre andra avhoppade och uteslutna SD:are.

Gamov har som SD-riksdagsledamot suttit i EU-nämnden och varit suppleant i utrikesutskottet. Två viktiga positioner när det gäller känslig information om Sverige. Som försvarsminister Peter Hultqvist (S) konstaterar (DN 10/11): ”Det skapar en situation där man kan bli en riskfaktor. Är det så att man involveras i den typen av aktiviteter så kan man också bli föremål för situationer av tjänster och gentjänster.”

I klartext säger Hultqvist att Gamov riskerar att hamna i för honom och riket farliga utpressningssituationer.

SD-skandalerna är många. Men detta är den politiskt allvarligaste. Ett nationalistiskt parti har i sina led en riksdagsledamot med regimvänliga kontakter i Ryssland, en ledamot som SD dessutom placerat på i för utrikespolitiken centrala poster.

Vilken väljare med minsta ansvarskänsla för Sverige som nation kan rösta på ett sådant parti?

Opinionsmätningar har de senaste åren nästan alltid pekat uppåt för SD. Under Moderaternas svåraste krisperiod såg det ut som att SD hade möjlighet att bli största oppositionsparti. Med en sådan position kommer Jimmie Åkesson nära sitt mål att bli ett etablerat maktparti som ingen av de andra kan runda. Alldeles oavsett övriga partiledares retorik går det inte att avvisa att stort väljarstöd i sig ger ett parti legitimitet – det är trots allt den parlamentariska demokratins kärna.

Men den senaste tiden har opinionsmätningarna svängt. Moderaterna stiger och SD dalar. När Moderaterna och Socialdemokraterna för att vinna tillbaka SD-väljare öppet slåss om vem som har hårdast migrationspolitik, är Jimmie Åkessons position inte längre unik. Socialdemokraterna lägger dessutom stor vikt på att i sina kampanjer rikta in sig på LO-anslutna SD-väljare, med budskap om att SD lagt sig platt för det som på socialistspråk kallas näringslivslobbyn. Det kan locka tillbaka dem som när det gäller frågor om välfärdsstaten står långt till vänster.

Även våldtäktsanklagelserna från avhoppade SD-ledamoten Hanna Wigh, riktade mot en riksdagsledamot som länge haft en central roll i partiet, kan ha gjort att fler väljare funderar på om det är möjligt att rösta på SD. Är det en kvinnosyn i klass med manliga Dramatenskådespelares som döljer sig bakom islamkritikens slöjor?

Får då väljarna dessutom nys om att Sverigedemokraterna sviktar i sitt ansvar för nationen och tar in direkt olämpliga personer på känsliga poster, riskerar väljartappet att bli stort.

Någon erfarenhet av att hantera det har inte Sverigedemokraterna, som under många år fått växande stöd, trots rasistskandaler och brist på egen politik i de flesta regionala och lokala sammanhang.

Då kan det vändas mot den som, med undantag för sin sjukskrivningsperiod, stått stadigt: Jimmie Åkesson.

Åkesson har etablerat sig som en skicklig politiker, så till den grad att förre statsministern Göran Persson ger honom beröm: ”Se honom bara i en intervju eller debattsituation. Han klarar de flesta frågor. Han gör det på ett balanserat och ganska så klokt sätt utifrån sina utgångspunkter.” (Intervju med Niklas Svensson i Expressen tv)

Men om det i andra sammanhang ofta är partiledaren som ryker när det går dåligt för partiet, så är en sådan manöver svårare för SD. Där är det snarare Åkesson som behöver göra sig av med sitt parti.