Allmänheten bör oroa sig mer

Ledare Artikeln publicerades

Det mycket omfattande bombdådet i Linköping borde leda till politiskt och medialt högspänningsläge i landet. Men medierna rapporterar om influgna stjärnor på glittrande klimatkonferens och inrikesministern twittrar om att Sverige är bäst för barnen.

Ett kraftigt bombdåd utförs där över 20 personer och 250 lägenheter i flera fastigheter skadas. Något dygn senare placeras ett föremål tänkt att likna en sprängladdning i ett bostadsområde och framtvingar en omfattande polisinsats. Ytterligare några dagar senare placeras ett föremål utanför polisens reception, flera myndigheter och skolor utryms och ännu ett stort område spärras av. Det är facit efter den senaste veckan i den svenska universitets- och företagsstaden Linköping.

Samma vecka inträffade flera sprängdåd i Malmö, bland annat i en entré till ett bostadshus. Av detta kunde man tro att svenska medier skulle vara helt uppslukade i sin jakt på svar på bra och dåliga frågor: Vet polisen i Linköping vad man egentligen slåss emot? Har de i närheten av rätt resurser och kompetens? Om man vet, har man då sett till att plocka bort alla riskfaktorer från gatan, slagit till mot eventuella gängs lokaler i jakt på bevis, gärningsmän och potentiella hämnare? Eller åtminstone satt intensivt span på dem? Är möjliga hotade adresser under uppsikt? Är det ett geografiskt isolerat ”gängkrig” eller är det något i större svensk eller nordisk skala? Hur hade militären agerat vid ett motsvarande bomddåd i ett annat sammanhang? Var det ur förövarens synvinkel ett misslyckande att ingen dog? Är det en engångsföreteelse? Hur stor är risken att det händer igen? Var det bara någon som ”lekte” med sprängmedel och inte fattade följderna? Var det någon som tränats väl i sprängandets konst och visste mycket väl vad han eller hon skulle orsaka?

Politikerna borde vara under hårt tryck. Justitieministern ställas mot väggen om vilka akuta åtgärder som vidtas, inrikesministern om vad detta inre hot består av och statsministern utfrågas om hur han ser till att hålla sig i ständigt uppdaterad med polis- och kommunledningar.

När detta skrevs toppade Expressen med att ”Stjärnorna anländer till Grand i Stockholm”. Webbtidningen berättade att Barack Obama med familj kommit i privatjet för att delta i den ”exklusiva konferensen Great Minds”. Greta Thunberg var på plats och Expressen direktsände självfallet. Konkurrenten Aftonbladet meddelade i samma stund: ”Just nu: Här anländer stjärnorna till elitmötet.” Klimathotet blir till en show i mediernas tjänst.

DN toppade samtidigt med en norsk dricksvattenskandal och meddelar att ”färsk avföring bakom massförgiftning”. SvD värderade Sveriges Radios sommarvärdar högre. SVT gick på SvD:s linje och meddelade att ”Trump och Ku Klux Klan i Bergfeltdts sommarprat”. Sveriges Radio toppade förstås också med sina egna sommarvärdar.

Inrikesminister Mikael Damberg å sin sida tweetade: ”Viktigt perspektiv i dessa skolavslutningstider.” och länkade till nyhetsrapportering om en Unicef-rapport som förklarat att Sverige har den bästa familjepolitiken.

Till och med den lokala tidningen Corren toppade på torsdagen sin hemsida med att ett skyfall som drabbat östgötaorten Skänninge, innan Corren trots allt återgick till bomben och meddelade att avspärrningarna efter bomben kommer att kvarstå åtminstone en bra bit in i nästa vecka.

Medierna och politikerna tycks ta lagom allvarligt på sprängdåden. Kanske för att det inte anses så farligt. Kanske för att man inte vill underblåsa oro. Polis och kommunkommunikatörer tar det i alla fall lugnt.

Vi har fått veta att 250 förhör genomförts och polisen försäkrar att de har tillräckligt med resurser: ”Vi är tillräckligt många i alla fall och är över 20 som håller på här i nuläget.” heter det i en kommentar från polisen i Linköping till SVT.

I Malmö meddelar både polis och stadens kommunikatörer att allmänheten kan vara trygg. Det är de grovt kriminella som gör upp. De gör alltså numer upp genom att spränga bostadshus i Linköping och entréer till flerfamiljshus i Rosengård.

Lugn kan vara bra i kritiska situationer. Men passivitet och fokus på helt andra saker är däremot farligt. Innan vi vet vad som hänt i Linköping, vilka som ligger bakom och om det kan avfärdas som en engångsföreteelse eller är ett steg i en eskalerande konflikt, bör allmänheten snarare oroas än lugnas över mediernas märkliga fokus, politikernas passivitet och polisens försäkringar om att det bara är kriminella som gör upp.