Annons

Av alla intressen är försvaret det mest allmänna

Det räcker inte med mankraft för att försvara landet. Man behöver materiel också.
Publicerad 22 februari 2018
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Korvetten HMS Gävle
Korvetten HMS GävleFoto: Fredrik Sandberg / TT

Under tisdagen (20/2) lämnade Materielutredningen över rapporten ”Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov” till regeringen. Syftet är att ge underlag inför nästa försvarsinriktningsbeslut. Föga förvånande menar utredningen att försvarsförmågan bör stärkas, och det rejält. Att Sverige är i behov av modernare utrustning är förvisso inget nytt.

Länge har det talas om att Sverige behöver nya ubåtar, byta ut eller rusta upp de korvetter som är från 1990-talet, och nya Gripenplan. Materielutredningen visar att det svenska försvarets behov av ny materiel inte är brådskande. ”Akut” är ett bättre ord. Med det nuvarande ekonomiska handlingsutrymmet har Sverige inte ens råd med den nya materiel som är planerad.

Annons

Efter 2020 kommer Försvarsmakten behöva bortprioritera materiel för att hålla budgetens ramar. Konsekvensen av det är inte svår att räkna ut. ”Den operativa förmågan kan efter hand inte bevaras efter 2020”, skriver utredningen. Ett försvar utan utrustning är inget försvar. Föga förvånande föreslår därför utredningen kraftigt ökade anslag. Och det är inte småsummor vi talar om.

Fram till 2030 behövs 168 miljarder kronor, fördelat i tre etapper. Satsningen täcker satsningar på den marina förmågan och luftvärnsförmågan, liksom ett förbättrat ledningssystem, stärkt sensorförmåga, stärkt hemvärn, robotluftvärn till Visbykorvetterna, en modernisering av stridsvagnarna, ökad förmåga till maskering och mer ammunition. Helt enkelt – investeringar för att de män och kvinnor som försvarar landet ska ha en ökad chans att överleva och kunna försvara Sverige från angrepp.

Det verkar ju bra. Men redan nu kan man nästan höra missnöjt mummel från Finansdepartementet. Hur ska vi ha råd med allt detta? Det är inte direkt så att skolan, vården, polisen och socialförsäkringssystemen kommer att ha ett minskat behov av resurser i framtiden.

Svaret är då att prioritera. Både när det gäller vad Försvarsmakten behöver – utredningen anser exempelvis att inköpet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot är orimligt dyrt – men också från finansministerns sida. Att ha ett modernt försvar med den senaste tekniken är helt avgörande för Sveriges försvarsförmåga, och att försvara landet från yttre hot är statens viktigaste uppgift.

Välfärdsförmåner i all ära, försvaret av landets gränser måste komma före välfärdssatsningar. Det är inte ett populärt vallöfte. Den politiker som vågar göra tuffa prioriteringar har dock gjort mycket för landet.

Karin Pihl
Annons
Annons
Annons
Annons