Belöna framgångsrika kommuner

Ledare Artikeln publicerades
Oskarshamn - inte bara framgångsrika på isen.
Foto: Mats Andersson/TT
Oskarshamn - inte bara framgångsrika på isen.

Sverige måste byggas kring de regionala ekonomiska motorerna.

Ännu en gång är ett omgjort utjämningssystem uppe till diskussion. Det är helt logiskt att regeringen funderar över hur olika delar av Sverige ska klara sig genom den pågående kommunkrisen. Utgångspunkten är som vanligt att ”rika” kommuner ska betala mer till ”fattiga”.

Det bidrar till olyckliga motsättningar. I Stockholm glömmer man gärna bort att statusen som huvudstad i sig ger en mängd fördelar som odlar ekonomisk tillväxt. I landsbygd och glesbygd glömmer man att passivt stöd sällan (aldrig) är en långsiktig lösning, vare sig för kommuner eller enskilda individer. Den senaste tidens utveckling visar hur statsbidrag för flyktingmottagning till kommuner med många lediga bostäder några år senare har förvandlats till kommunala åtaganden för ekonomiskt bistånd och ökade kostnader för offentlig service. Panikropen från Bengtsfors och Hultsfred är i dag höga.

Men den som tittar på lokala förhållanden kan också se andra intressanta utvecklingsfenomen. Allt handlar inte om att Stockholm växer och att övriga Sverige utarmas. Utveckling och avveckling, inflyttning och utflyttning, sker lokalt och regionalt. Vissa kommuner och städer blir attraktiva som boendeorter och för företag medan andra halkar efter. En sak är hur verklig glesbygd i norra Sverige ska hanteras av staten, en annan sak är landsbygd och mindre städer i södra delen av Sverige där avståndet till större arbetsmarknader handlar om en eller två timmars resa.

Ta Kalmar län, där Hultsfred ligger. Grannkommun med Hultsfred är Oskarshamn, mellan centralorterna är det en knapp timme med bil. Oskarshamn har en skattekraft som är 99 procent av riksgenomsnittet, nära 214 000 kronor om året per invånare. Det är mycket högt för en kommun långt bort från storstäderna. Hultsfred ligger på 80 procent av riksgenomsnittet, 172 000 kronor per invånare. Sedan mitten av 1990-talet har avståndet mellan de två grannkommunerna ökat, idag är skattekraften per invånare 24 procent högre i Oskarshamn än i Hultsfred. 1995 var den 15 procent högre.

Vän av ordning invänder då att Oskarshamn har andra ben att stå på. Med Scania, kärnkraftverk och SKB är kommunen kraftladdad på ett helt annat sätt. Det är rätt. Och det är också en del av poängen. Runt om i Sverige finns starka regionala ekonomiska centrum. De kan uppstå av olika skäl, föreställ er Älmhult utan Ingvar Kamprad eller ett Åre utan Åreskutan eller ett Kiruna utan malmen. Men ingenting växer ur passivitet. Kommunledning, näringsliv, föreningar och enskilda medborgare bygger av det som finns. Det ligger en hel del i Ingemar Stenmarks bevingade ord: ”Jag vet inget om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag”. Hultsfred kan inte bara ha haft otur de senaste 25 åren, Oskarshamn kan inte bara haft tur. Självklart har det under de åren fattas mängder av beslut i kommunstyrelser, nämnder och fullmäktigen som steg för steg har påverkat utfallet. Mönsterås, en liten kommun söder om Oskarshamn, har också lyckats öka sitt relativa välstånd i form av skattekraft, förmodligen delvis för att man har lyckats att också dra nytta av Oskarshamns framgångar. I Mönsterås fall betydde det långvariga centerpartistiska kommunalrådet Roland Åkesson – som lämnade posten 2017 – mycket för att hålla kommunens näringslivsarbete i topp och kommunens ekonomi under kontroll.

De kommuner och regioner som är i behov av nödhjälp i dag för att klara en kritisk situation måste också svara med ett program för att visa hur man avser att lyfta sig framöver. Men minst lika väsentligt är att uppmuntra de kommuner och regioner som faktiskt lyckas med att få snurr på sitt näringsliv, hålla ekonomin i gott skick, öka skatteintäkterna utan skattehöjningar och hålla nivån på den offentliga servicen. Sverige består av många regionala kraftcentrum av typ Oskarshamn. Att spinna kring dem och att med statliga medel satsa på infrastruktur i allt från skolor, boende, transportnät till skattesystem som uppmuntrar mänsklig kreativitet och investeringar är det enda sättet att bygga långsiktig framtida hälsosam tillväxt. Det kommer även grannkommunerna att gynnas av, om de bara spelar sina kort rätt.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.