Bertil Torekull: Tre sekunder av berömmelse på Brantevik

Ledare Artikeln publicerades
Bertil Torekull.
Foto: Mark Hanlon
Bertil Torekull.

I framtiden - som Andy Warhol sa - kommer varje människa att få sina 15 minuter av världsberömmelse.

Orden fälldes inför hans fotoutställning på Moderna museet i Stockholm 1968 och gjorde, honom mer berömd än som den popkonstpappa han också var. Vi möttes i hans vindsateljé på 42:a gatan i New York samma år och jag borde, om jag kunnat läsa framtiden, frågat honom om det inte räckt med bara nån minuts berömmelse åt var och en, så många fler miljarder av oss som nu förväntas slåss om världens ögon.

Å andra sidan hade jag då inte upplevt den sedelärande filminspelning i hamnen på Brantevik som häromsöndan skulle skänka tre sekunders berömdhet åt fiskarna Leif Rische och hans polare Per Rosberg. På fyra timmar skulle några filmare med dem och andra inhyrda till ett pris på cirka två miljoner producera en minuts TV åt tyska Lidl som slåss mot Coop och Ica även i Skåne.

Allt detta vet jag bara för att jag bryskt väcktes vid femdraget den där söndan av att hela den annars sovande kajen utanför fönstret invaderats av främmande makt, jag tänkte Putin. Små och jättelika fordon trängdes likt stridsvagnar runt hamnen med en bataljon kameror, strålkastare, ledningar, statister, båtar ända från Skillinge, fotografer,inspicienter, regissörer plus då yrvakna brantevikare.

Copywritern John Sundberg på reklambyrån Volt berättade för mig att handlingen i filmen utspelas i huvudet på en vanlig konsument som med sin kundvagn betar av Sverige från Kiruna i norr till Skanör i söder och stannar till där det finns lokalspecifika livsmedel typ torsk i Brantevik. I en minutlång feature som ska visas på TV i sommar för miljoner tittare brottas den där kunden med hungriga tankar, klimax nås när han på kajen möter Leif kånkande på en låda torsk och snabbt som ögat norpar ett praktexemplar ur lådan...

Leif, i sitt livs huvudroll, kunde enligt regissören räkna med att vara i bild och bli berömd under max tre sekunder, därmed uppfyllande en något bantad variant av Andy Warhols bibelord. På köpet skymtar dock även namn som Brantevik i filmen liksom Arcona, Rosbergs båt, berömmelse skvätter på lite av varje, drömmen att sätta Simrishamn på kartan ordnas här kostnadsfritt utan minsta kommunalråd insyltad alltmedan min vän Andy ler i sin himmel. 15 minuter, måste han medge, var väl generöst tilltaget om alla i världen ska hinna bli berömda, en minut är mer än nog i tidens galet rusande bildinflation, tre sekunder får räcka för att känna att man är nån och spelar en roll i världen, på nätet, TV, på bian, i bladet. Ty alla vill vi hinna synas överallt, vi är värda lite berömdhet, jag, du, kommunen, alla varumärken och helst tillsammans med en kändis på en selfie, den moderna berömmelsens egen gyllene snålskjuts.

Sådan den reviderade Warholska tes jag insupit sen jag väckts för tidigt en söndag för att lära mig försöka förstå meningen med livet.

Bertil Torekull

Publicist Brantevik