Bra med ökad polisnärvaro i sociala medier
Allt fler myndigheter använder sig av sociala medier för att nå ut till befolkningen. Viss verksamhet är av sådan natur att en alltför aktiv tillvaro i sociala medier riskerar att rubba förtroendet för myndigheten i fråga. Ett exempel är domstolarna, vars objektivitet har ifrågasatts till och med vid delning av vardagliga och relativt harmlösa inlägg. Polisens roll går å andra sidan väl ihop med den snabbhet och öppenhet som präglar sociala medier. Att med hjälp av Facebook kunna förmedla aktuell trafikinformation, varningar och uppmaningar vid särskilda evenemang är helt i linje med polisens uppdrag. Polisens möjligheter att genom sociala medier kommunicera direkt med medborgarna och på så vis förstärka förtroendet för myndigheten är övervägande positivt.
Fördelarna med polisiär närvaro i sociala medier blir särskilt tydliga när man granskar Polisen Österlens Facebook-sida. På några sekunder kan polisen på Österlen nå ut till sina drygt 6 000 följare med information om aktuella händelser och upplysa medborgarna om möjligheten att träffa kommunpoliserna. Såväl inläggen som kommentarerna på sidan är övervägande positiva. Nu i studenttider uppmanas föräldrar att låta bli att köpa ut alkohol till sina barn och som en konsekvens av ett antal tragiska drunkningsolyckor i landet har polisen i flera län gått ut med uppmaningar om att inte obstruera räddningsarbetet. Framför allt har det riktats kritik mot den makabra företeelsen att fotografera dylika händelser.
Frågan om vad poliser får och bör uttrycka har dock debatterats ända sedan myndigheten först etablerade sig i sociala medier. Justitieombudsmannen, JO, har vid ett flertal tillfällen kritiserat olika polisdistrikt, framför allt för att ha en raljerande och osaklig ton. Att polisen rycks med i jakten på klickar och likes har bevisligen redan inträffat i delar av landet, men fördelarna överväger trots det nackdelarna.
Måhända finns det även vissa regionala skillnader — polisdistrikten i Stockholmsregionen är överrepresenterade i de fall som JO kritiserat. En delförklaring är förstås att polisdistrikten i huvudstaden har fler följare och därmed även fler potentiella anmälare. Jämför man vissa av de mer kända Stockholmspoliserna med polisen Österlen kan man dock notera en påtaglig skillnad i tonen på inläggen. Kanske har Stockholmspolisen något att lära sig av sina skånska kollegor — ty syftet med polisens närvaro i sociala medier kan aldrig vara att provocera och samla likes.
