Det är inte de höga skatterna som har gett oss välfärden

Ledare Artikeln publicerades
Vackra Skansen i Stockholm.
Foto:Izabelle Nordfjell/TT
Vackra Skansen i Stockholm.

Den svenska välfärdsmodellen uppstod inte ur ett värderingsmässigt tomrum.

Det är inte välfärdsstaten som gjorde Sverige till ett av världens rikaste länder. Ekonomin tog fart långt innan skattetrycket sköt i höjden.

Välfärd är frukterna av hårt arbete. Den svenska välfärdsmodellen uppstod inte ur ett värderingsmässigt tomrum. Saknas ett skapat värde, och tillit i form av en befolkning som upplever fördelningspolitiken som legitim, blir det inga pengar till varken fritidsgårdar eller folktandvård.

Det är inte bara svenska politiker som i dagarna flyger i skytteltrafik till USA. Nyfikenheten är ömsesidig. Inför konventet i Philadelphia har den sociala rörligheten i Skandinavien kommit att hyllas av demokrater som Bernie Sanders. Men som författaren Nima Sanandaji påminner om i den amerikanska tidskriften National Review är det inte skattetrycket i sig som byggt Sveriges välstånd.

Vår internationellt sett höga levnadsstandard förutsätter en utbredd respekt för individuellt ansvar och arbetsmoral. ”Få har dött av att kämpa vidare, många av att ge upp”, som det heter i arméns överlevnadshandbok. Strävsamheten är långt ifrån unik för Sverige, men kännetecknande förutsättningar som vårt bistra klimat har tvingat fram handlingsförmåga och innovationer.

Den samtida utmaningen för Sverige är knappast att välfärdsstaten erbjuder hjälp till människor i behov av trygghet, utan att skyddsnäten har kommit att bli den främsta symbolen för vår nationella framgång. Det blir onödigt svårt att föra en sansad diskussion om för höga ersättningsnivåer, som moderaten Elisabeth Svantesson nyligen försökte, när vår egen självbild är så förknippad med fördelningspolitik.

Okritiska hyllningar av välfärdsstaten tar udden av enskilda människors ansträngningar. Nima Sanandajis varning till amerikanska politiker förtjänar uppmärksamhet även på hemmaplan.