Annons

Dimridåer i transparensens namn

Borde offentlighetsprincipen gälla i företag som finansieras med skattemedel? Frågan har ännu en gång kommit upp till ytan efter flera år av utredningar, remisser och debatter.
Ledare • Publicerad 29 augusti 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Ystads Allehandas politiska linje. Ystads Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Bättre om alla spelare ser lika mycket av planen.
Bättre om alla spelare ser lika mycket av planen.Foto: Tommy Pedersen/TT

De berörda företagen säger inte oväntat nej. I SvD (24/8) skriver företrädare för Almega och Svenskt Näringsliv att förslaget skulle innebära ”omfattande merkostnader och administration”. Till det kan man förstås svara att ökad insyn är värt sitt pris. Samtidigt finns dimridåer kring frågan som är värda att skingra.

Offentlighetsprincipen innebär att en myndighet är skyldig att lämna ut offentliga handlingar ”skyndsamt” – enligt normal tolkning samma eller nästföljande dag. I vissa fall måste handlingen sekretessprövas, och om sekretessprövningen överklagas tas frågan till domstol för förhandling.

Annons

Stora vårdkoncerner och börsföretag som driver friskolor lär inte ha några större problem att anpassa sig till dessa krav, även om det säkert också kommer att kosta dem en slant. Men är det verkligen rimligt att kräva av en föräldrakooperativ förskola eller en liten personalägd vårdcentral att de ska klara av en sådan administration? Risken är att inträdeströskeln till välfärdsmarknaderna höjs, och att små företag krossas under lagboken.

Det finns dessutom ett visst mått av hyckleri kring frågan. Om insyn i skattefinansierad verksamhet är så viktigt, hur kommer det sig att offentlighetsprincipen inte gäller helägda statliga bolag som Svenska Spel, Vattenfall och SBAB? Särskilt i bolagen med samhällsuppdrag borde det ju vara lika minst viktigt med transparens som i myndigheter. Men inte ens Systembolaget, med en historia av korruption som borde motivera större öppenhet, omfattas av denna lagstiftning. Socialdemokraternas höga svansföring i frågan framstår i ljuset av detta snarare som ett uttryck för motstånd mot just välfärdsföretag än som ett generellt försvar för transparens.

Därmed inte sagt att det inte finns skäl och utrymme för lagändringar. Insynen i välfärdsföretagen bör öka. Skattebetalarna har rätt att veta hur pengarna används och hur verksamheterna styrs. Men det görs troligen bättre genom lagstiftning som är mer riktad och anpassad till området. En ny lag skulle exempelvis kunna slå fast att styrdokument, protokoll, fördjupad ekonomisk redovisning, kursplaner och liknande ska vara offentliga handlingar, men med tidsgränser och förutsättningar som även små verksamheter har förmåga att hantera. Offentlighetsprincipen är nog i detta fall bättre som princip än som skarp lagstiftning.

Joakim Broman
Annons
Annons
Annons
Annons