Ledare

Emma Jaensson: Saudiarabiens enda möjlighet är liberalisering

Ledare
Foto: Sofia Eriksson/TT

Det kommer leda till brist på oskulder! Kvinnor har ju bara halva hjärnkapaciteten!, lät det från motståndarläktaren. Men från och med den 24 juni får saudiska kvinnor sätta sig vid ratten för att köra bil på Riyadhs gator. På biografer sitter män och kvinnor i dag tillsammans.

Detta är dock bara en liten del av en större saudisk revolution. Den unge kronprinsen Mohammed bin Salman lanserade under 2016 det ekonomiska reformprogrammet “Vision 2030” för att diversifiera den saudiska ekonomin. Med det har en rad sociala och religiösa reformer följt.

Och Saudiarabien förändras nu fort – för fort säger vissa. Reformerna har dessutom stor påverkan på resten av världen. Saudiarabien är det i särklass mäktigaste landet i arabvärlden och inhyser två av den muslimska världens heligaste platser - Mecka och Medina. I dag kommer 80 procent av landets intäkter från olja, vilket gör landet känsligt. Oljan kommer att sina, och med den välståndet.

Saudiarabien är något av en anomali i världsekonomin. Arbetskraften består av billiga utländska arbetare och inhemska arbetare med dålig utbildning. Två tredjedelar av alla saudier är anställda i staten där de tjänar tre gånger så mycket som i den privata sektorn. Statliga hitte-på-jobb är dock inte längre ett alternativ. Saudiarabien går mot en utvecklingsfälla: Landet saknar kompetens att tillverka varor som är attraktiva på den globala marknaden, samtidigt som storskalig industrialisering är för dyr.

Genom kultur-, och sportevenmang vill man därför få befolkningen att spendera pengar inom landet. Att få kvinnorna i arbete för att konkurrera ut de utländska arbetarna är ännu ett steg i den riktningen.

Och av många utmålas bin Salman som en framåtblickande ledare, en kvinnorättskämpe - en ungdom som slåss mot den korrupta eliten.

Men även om bin Salman verkar för liberala reformer är han knappast liberal. Människor tystas, oliktänkande fängslas – paradoxalt nog kvinnorättskämpar – och antalet avrättningar har stigit. Tvåhundra saudiska finansmän och politiker blev arresterade på Hotel Ritz-Carlton förra året och tvingades att överlämna stora delar av sina förmögenheter i en anti-korruptionskampanj. Bin Salman har dessutom lyckats knyta band till Vita huset, där han i ett uttalande menade att han har Jared Kushner, Donald Trumps svärson ”in his pocket”.

Bin Salman upprör många, inte minst de religiösa fundamentalisterna i staten. Samtidigt rasar kriget i Jemen och konflikten med Iran förstärker osäkerheten.

Kronprinsen har genom sin reformagenda valt att luta sig mot den unga befolkningen, samtidigt som det religiösa etablissemanget och företagseliten marginaliseras. Eftersom femtio procent av befolkningen är under 25 år är det kanske inte helt orimligt. Men på toppen är han relativt ensam.

Saudiska kvinnors nyfunna frihet är glädjande, och absolut nödvändigt för att landet ska kunna växa och undvika oljans förbannelse. Men snabba reformer i ett land där folk levt under religiöst förtryck kan slå tillbaka i form av kupper, terrordåd eller uppror. Dessutom har han valt att alienera landets eliter. Med det saudiska folket vill ha reformer, och kronprinsen lyssnar till folket. Det kan knappast vara dåligt.