Hamnstäderna spelar med miljardinsatser

Ledare Artikeln publicerades
Hamn i sikte?
Hamn i sikte?

Hamn- och trafikinfrastrukturen längs sydkusten borde ha samordnats. Det är ett politiskt misslyckande att så inte skedde.

Trelleborg har precis som Ystad pågående miljardinvesteringar i hamnen och en planerad hamnstad framför sig. I Trelleborgs kommuns planering ingår en ringväg som ska leda trafiken öster och norr om staden medan Trafikverket vägrar finansiera en ringväg och i stället vill leda lastbilarna i en flerfilig väg på tvären mellan den planerade hamnstaden och övriga Trelleborg. Ystad har åtminstone sluppit dylika tokiga påfund från statliga myndigheter.

Men ringvägen har också motståndare i Trelleborg – inte minst på grund av att det bor människor längs den planerade dragningen. Därför samlas det nu namn till en folkomröstning om saken. Ringvägen handlar egentligen om en väsentlig del av hela regionens infrastruktur för flödet av gods över södra Östersjön. Flera nivåer, EU, regeringen, statliga myndigheter, regionen och kommuner är inblandade.

Det är högst tveksamt om situationen på sydkusten är effektiv ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. Kommunerna Trelleborg och Ystad väljer att samtidigt göra gigantiska investeringar i sina kommersiella hamnar utan att den vidare trafikinfrastrukturen är uppdaterad och samordnad. Kommuninvånarna står slutänden som garanter bakom lånen som politikerna utlovar ska ge avkastning längre fram.

Ledarsidan hade gärna sett ett större grepp om saken, där de trevande försöken till att utreda samarbete eller samgående mellan Ystad och Trelleborgs hamnar tyvärr stupade på grund av att lokalpolitik trumfade rationalitet. Med koncentration av den större färjetrafiken till Trelleborg hade de ekonomiska förutsättningarna och argumenten för en ringväg ökat väsentligt.

I princip är det inget fel med initiativet till att folkomrösta om ringvägen i Trelleborg. Även denna ledarsida har funderat över saken. Men man måste vara medveten om alla tolkningssvårigheter som riskerar att följa.

Folkomröstningar används ofta till att försöka lösa svåra politiska knutar, inte minst sådana som går över traditionella politiska gränser. Ringvägen är en sådan, den handlar i liten grad om ideologi.

En rådgivande folkomröstning måste utformas så att den på förhand ger vägledning om hur den ska tolkas, annars blir den bara ännu ett kapitel i en redan långdragen process.

I ringvägsfallet i Trelleborg kan de frågor som följt efter Brexitomröstningen på förhand översättas till flera komplicerade: Är ett nej till ringvägen ett ja till en flerfilig lastbilsboulevard från väster till öster? Om trafiken ökar de kommande decennierna kan en ringväg ändå bli nödvändig till slut, trots lastbilsboulevarden – vilket antyds i konsultrapporten om västlig infart? Är ett nej till ringvägen i stället ett ja till kommunalrådet Mikael Rubins (M) drastiska alternativ: ”Då stänger vi hamnen”? Gäller ett ja till ringvägen oavsett om staten ändrar sig angående finansiering eller inte? Är ett nej till ringvägen i praktiken ett nej till exploatering av en hamnstad? Vid ett nej till ringvägen, vad händer med den vanliga biltrafiken genom Trelleborg? Och hur med en tunnel från väster, är det med nödvändighet en helt omöjlig lösning?

Tyvärr blir resultatet av folkomröstningarna ofta att den svårlösta knuten dras åt ännu hårdare. Fråga bara David Cameron eller Theresa May.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.