Hemsökt universitet

Så här i Halloween-tider blåser det upp till forskarstorm vid Lunds universitet. Inte utan anledning. I det senaste numret av universitetets personaltidning LUM presenteras parapsykologiprofessor Etzel Cardeña. I tidningen beskrivs hans forskning och experiment som sägs bekräfta att tankeöverföring är möjlig. Försökspersoner som befunnit sig på olika platser har i ett experiment kunnat genomföra telepati. I alla fall enligt Etzel Cardeña.

Artikeln i LUM har fått nio professorer vid Lunds universitet att rasa mot den okritiska rapporteringen och att Cardeña får stå oemotsagd. I en debattartikel på SvD:s Brännpunkt (31/10) tar professorerna upp det experiment som sägs bevisa telepati. Med övertygande resonemang vederläggs de så kallade bevisen på att tankeöverföring har genomförts. Framför allt är professorerna kritiska till att Etzel Cardeña i det aktuella experimentet från en redan liten försöksgrupp valt ut vissa ”lättpåverkade” personer för att bevisa sin hypotes att telepati fungerar.

I artikeln i LUM framgår att Cardeña valt ut försökspersoner som är nära släkt med varandra och tror på den uppställda hypotesen. Att han dessutom själv ingår i experimentet förvärrar det hela.

Detta har inget med vetenskap att göra.

Tidningen LUM ska med rätta kritiseras för att okritiskt återge ytterst tvivelaktiga vetenskapliga rön. Men den största skulden har ändå Lunds universitet för att det överhuvudtaget finns en professur i parapsykologi.

Bakgrunden till Etzel Cardeñas professur finns i en donation från den danske margarinfabrikören Poul Thorsen. Hans stora intressen var parapsykologi och hypnologi, alltså studiet av paranormala fenomen och hypnos. Då Thorsen var barnlös testamenterade han i stället sina pengar till forskning inom parapsykologi.

Efter att både Köpenhamns och Stockholms universitet tackat nej till donationen gick frågan till Lund. Gudmund Smith som då ledde den psykologiska institutionen gick med på att ta emot donationen. Kort därefter, 1961, dog Poul Thorsen.

Men donationen skulle dröja eftersom två kvinnor skulle få regelbundna utbetalningar så länge de levde. 2002 avled den sista av dem och först då fick Lunds universitet ta del av pengarna som vuxit till 30 miljoner kronor. Tre år senare blev tillsättningen av Etzel Cardeña klar. Han kan sedan dess titulera sig professor i psykologi inkluderande parapsykologi och hypnologi.

Vetenskapen ska vara öppen och förutsättningslös. Uppställda hypoteser som inte stöds av experiment eller inhämtade fakta ska läggas åt sidan. Oavsett vad forskaren själv anser. Det är metoden som gjort vetenskapen så framgångsrik. Etzel Cardeñas så kallade forskning är något annat. Den är inte förutsättningslös.

En sak är säker, Lunds universitet skulle inte ha tagit emot donationen från början. Margarinmiljonärens pengar skadar inte bara universitetet utan även vetenskapen. Friheten ska vara stor i valet av forsknings­objekt men den vetenskapliga metoden får man aldrig göra avkall på.