Humanitär hjälp måste prioriteras i biståndet

Ledare Artikeln publicerades
Gör biståndet till en valfråga.
Foto: RÖDA KORSET
Gör biståndet till en valfråga.

Uppropet “#hjärtavärlden” lanserades under onsdagen (11/4). Bakom står 51 ideella organisationer som vill att bistånds- och utvecklingsfrågor blir valfrågor.

Tajmingen var olycklig. Samma dag rapporterade nämligen Sveriges Radio om en korruptionshärva i Colombia där svenskt bistånd är inblandat. Sverige har utlovat 180 miljoner kronor till de colombianska fredsfonder som inrättades efter fredsavtalet med Farc-gerillan för nästan två år sedan. Colombiansk media har de senaste dagarna avslöjat mutor och kontrakt som delats ut till vänner och familjemedlemmar.

Även om biståndsmyndigheten Sida inte hunnit betala ut några pengar känns rubrikerna igen. Det är inte första gången som svenskt bistånd riskerar att falla i fel händer. 2012 berättade en granskningsgrupp inom FN att så mycket som 70 procent av omvärldens bistånd till Somalia förmodligen försvunnit i korruption. Hösten 2016 avslöjade SVT:s Uppdrag Granskning att 30 miljoner från Sidas budget förskingrats i ett projekt i Zambia.

Innebär det att “#hjärtavärlden” har fel i att förespråka en fortsatt hög biståndsbudget, i form av ett enprocentsmål?

Inte nödvändigtvis. Även om det går att ha invändningar mot tanken att först bestämma storleken på pengapåsen, och därefter fundera på vad man vill uppnå, gör svenskt bistånd stor nytta. Det gäller inte minst inom humanitärt bistånd och katastrofhjälp. Där har Sida de senaste åren utvecklat verksamheten för att kunna reagera snabbare på händelser och skeenden runt om i världen. Utgiftsområdet är med cirka fyra miljarder den enskilt största posten i biståndsbudgeten.

Den siffran har fördubblats på fem år. Trots det konstaterar Sida i sin årsredovisning för 2017 att resurserna inte är tillräckliga. Kriserna i bland annat länder som Syrien, Afghanistan, Somalia, Sydsudan och Jemen är så allvarliga att den internationella hjälpen skulle behöva fördubblas.

Det borde stämma till eftertanke kring hur det svenska biståndet används. När behoven är så stora och Sverige samtidigt är erkänt skickligt på det humanitära arbetet är det svårförsvarligt att bara en tiondel av vår biståndsbudget används till området.

Det betyder inte att allt långsiktigt arbete måste kastas överbord. Bistånd som bidrar till att bygga infrastruktur som vatten, vägar eller skolor, eller som syftar till att upprätta demokratiska institutioner, är fortfarande viktigt.

Under de kommande åren finns dock mer akuta behov som kräver en tillfällig omläggning av politiken. Som DN rapporterade i veckan (11/4) har ökat såväl som förändrat bistånd till Somalia gjort att hundratusentals liv räddats, jämfört med den liknande torrperioden för sju år sedan. Det visar att bistånd kan göra skillnad – och att Sverige kan bidra ännu mer till att lindra världens humanitära katastrofer.

https://www.sida.se/contentassets/8183d27648e64fb7bdc03b9aa993b556/sidas_arsredovisning_2017_final.pdf