Joakim Broman: Sluta svälja myterna om ekologisk mat

Ledare Artikeln publicerades

Det är trendigt att vara eko. Därför vill EU ha fler ekobönder, och ska se över EU:s regelverk för ekologiskt jordbruk. Frågan debatteras i EU-parlamentet under veckan.

Den svenska regeringen vill inte vara sämre. År 2030 är målet att 30 procent av Sveriges jordbruksmark ska användas för ekologisk produktion. Staten subventionerar varje år ekojordbruket med cirka 600 miljoner kronor.

Man kan undra varför. Nyttan med den ekologiska maten är nämligen starkt ifrågasatt. I en rapport från Livsmedelsverket 2016 analyserades miljöeffekterna av att producera en mängd olika produkter. Där framkom visserligen att den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion, och att det leder till lägre ekotoxicitet, det vill säga spridning av miljöfarliga ämnen. Å andra sidan är ekoproduktionen en riktig miljöbov vad gäller markanvändning. Även försurningen ökar.

I övriga avseenden är det i princip ingen skillnad mellan ekologiskt jordbruk och konventionellt.

Det har inte hindrat många från att slå mynt av trenden. Livsmedelskedjan Coop lanserade under 2017 sin kampanj “Ekoeffekten”, där en familj under två veckor åt ekologisk mat. Coop slog på stort för att visa hur miljögifterna i deras kroppar sjönk.

Det var bara det att halterna sjönk från extremt låga – och absolut inte hälsofarliga – nivåer. ”Lögner, halvsanningar och skruvade tolkningar av forskningsresultat” skrev Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi (SvD 4/7 -17). Organisationen Svenskt Växtskydd stämde Coop, och vann på samtliga punkter. Kampanjen stoppades. Det fanns ingen ekoeffekt.

I vissa andra avseenden är den ekologiska odlingen dessutom motsatsen till hållbar. Eftersom konstgödsel inte får användas måste ekobönderna ”importera” gödsel från konventionella gårdar. Utan det tillskottet skulle inte ekvationen gå ihop.

För att klassas som ekologiskt jordbruk får man inte heller använda sig av genmodifierade grödor, GMO. Det betyder i vissa fall att man tvingas välja bort grödor som modifierats för att vara mer motståndskraftiga och därmed kräver mindre kemiska bekämpningsmedel.

Det är sådana förbud mot modern teknik som gör att ekologiskt jordbruk ger 20-25 procent mindre skördar. De få fördelar som finns räcker inte för att väga upp att odlingsmarken är alltför värdefull för att slösas bort.

Det är också därför EU:s och regeringens ambition att öka den ekologiska produktionen är så märklig. När mark i Sverige eller för den delen Frankrike används mindre effektivt måste mer mat odlas någon annanstans. Sannolikt blir det då på platser där man bryr sig mindre om koldioxidutsläpp, god djurhållning och ansvarsfull antibiotikaanvändning.

Mer rimligt vore att försöka göra det vanliga jordbruket mer hållbart, exempelvis genom att gynna de som bidrar till den biologiska mångfalden eller arbetar aktivt mot övergödning. Men sådana åtgärder anses kanske inte spännande nog i de trendigaste politiska kretsarna. Är det symbolpolitik som är den verkliga ekoeffekten?

Replik Coop, med svar från Joakim Broman.