Johanna Nylander: Förbjud konstgräs i stället för smink

Ledare Artikeln publicerades
Johanna Nylander
Foto: Johan Folin
Johanna Nylander

Mikroplast är dåligt för miljön. Det förorenar haven och förstör livet och näringskedjorna för fiskar och skaldjur som tror att det är mat.

Vanliga plastpåsar och plastförpackningar kan återvinnas om de slängs rätt, men mikroplasten är svårare och leder ofta till utsläpp.

Den allra största källan till utsläpp av mikroplast är från trafiken. Asfalt sliter på bildäcken och små gummipartiklar hamnar i naturen. Naturvårdsverket uppskattar trafikrelaterade utsläpp till 8 900 ton per år. Näst värst är konstgräsplanerna som släpper ut 1 640 - 2460 ton mikroplast om året. Andra större bovar är slitage från båtskrov, tvätt av syntetfiber och industriell hantering av plast.

Mikroplasternas påverkan på miljön har börjat diskuteras ordentligt internationellt de senaste åren, och tillverkare som hanterar plast och mikroplaster har uppmärksammats på problemen både från konsumenter och från politiker. Den svenska regeringen har gått så långt att de i sommar kommer införa ett första förbud mot mikroplasterna.

Det svenska förbudet kommer dock vare sig röra bildäck, konstgräs, tvätt eller båtskrov. Nej, det är mikroplast i hudvårdsprodukter, tandkräm och kosmetika som ska förbjudas, och tittar man närmare på skälen till förbudet är det rätt anmärkningsvärt och symboliskt snarare än ett förbud som kommer göra så mycket för miljön.

Från badrumsprodukterna stannar de flesta mikroplasterna i reningsverken, och bara mellan 13-40 ton beräknas hamna i svenska hav årligen. Jämför det med att en enda konstgräsplan kan släppa ut mellan 3-5 ton mikroplast om året, och mikroplasten från konstgräsen passerar sällan genom något reningsverk.

Mellan 2012 och 2015 minskade användningen av mikroplast i hudvård och kosmetika med 82 procent tack vare egen utfasning i branschen. I vissa produkter finns de fortfarande kvar för sina neutrala rengörande egenskaper och hållbarhet, men de är på väg bort från marknaden. Det tar tid att ställa om produktionen och hitta bra alternativ.

Förbudet mot mikroplaster i badrumsprodukter är typisk symbolpolitik där det trots oerhörda förbättringar i branschen verkar vara viktigare för ansvariga politiker att visa sig handlingskraftiga. Att det är just kosmetikföretag som ska lägga resurser på nya lösningar i stället för att till exempel tvinga landets kommuner att avveckla sina konstgräsplaner är tyvärr bara ett tecken på att det alltid är någon annan som ska ta ansvar för miljön. Trots att det skulle räcka med tio stycken färre konstgräsplaner för ungefär samma minskning av utsläpp.

Mikroplasten hör inte hemma i haven, men det svenska förbudet är bara en droppe symbolpolitik från en miljöminister under ett valår. Det hade vi faktiskt kunnat vara utan.

Johanna Nylander är ansvarig för samhällsfrågor vid organisationen Dataspelsbranschen

Replikskifte: Konstgräs inte så farligt eller?