Annons

Karin Pihl: Karin Pihl: Självklart är den ökade oron politiskt relevant

Ska man ta människors oro på allvar? Debatten om huruvida människors ökade rädsla för brott ska tas på allvar eller inte har varit återkommande under hela mandatperioden.
Karin Pihl
Publicerad 13 februari 2018
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Karin Pihl
Karin Pihl

Vissa hävdar att politikerna inte ska intressera sig för mycket för den ökade oron, eftersom det endast kommer att befästa rädslan.

Hur det nu än är med den saken; politiker som vill vinna val måste ta sig an frågor som väljarna bryr sig om. Enligt en ny undersökning från Aftonbladet/Inizio är flest – 83 procent av de svarande – oroade över segregation och våld i samhället.

Annons

Oro för att vården och skolan inte ska fungera hamnar på plats tre och fyra. De frågor som ökar mest jämfört med tidigare mätningar är miljöförstöring och pensionerna. Minst oroade är människor över ensamhet och arbetslöshet. Knappt en femtedel är rädda för att förlora jobbet.

Undersökningen visar att människors farhågor återspeglar verkligheten ganska bra. Sverige befinner sig i en högkonjunktur. Arbetslösheten är relativt låg, men segregationen ökar. Så även våldet. Skolresultaten har fallit under en längre tid, och ojämlikheten i skolan är ett stort problem. Pensionerna är en viktig framtidsfråga. Detsamma gäller miljöförstöringen och den globala uppvärmningen.

Valet 2014 handlade till stor del om ideal och värderingar. Dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) uppmanade befolkningen att ha en öppen och generös attityd mot flyktingar. Valdebatterna i TV kretsade ofta kring att representanterna för de etablerade partierna fördömde Sverigedemokraternas människosyn. Miljöpartiet efterfrågade en ”varmare politik”, SD klagade över ”sjuklövern”.

2018 ser ut att handla om motsatsen till ideal och ideologi. Detta val är det människors oro över faktiska problem som kommer att ta plats under valdebatterna.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna går till val på brottsbekämpning och ökad trygghet. Kristdemokraterna försöker utmana S i frågor rörande sjukvård och äldreomsorg. Det parti som inte lovar fler poliser anses inte trovärdigt. S försöker förvisso att få till en strid om ”den svenska modellen”, men det är trots allt brottslighet som dominerar debatterna.

Betyder det ökade politiska intresset för människors oro i vardagen, och över praktiska problem, att de ideologiska skillnaderna inte spelar någon roll längre? Så behöver det inte vara. Bara för att verklighetsbeskrivningen är densamma behöver inte lösningarna vara det. Politik kan dessutom inte enbart kretsa kring värderingar. Att leverera praktiska lösningar på reella problem är minst lika viktigt.

Annons
Annons
Annons
Annons