Ledare

Kostnadschocken

Ledare ,
Bistrare tider väntar.
Foto:

Kommunerna har goda år bakom sig. Men om konjunkturen viker blir de snabbt stigande kostnaderna snart övermäktiga.

När kommunernas och landstingens organisation, SKL, spanar fram över de närmaste åren är det inte någon gyllene skatt som anas vid regnbågens slut.

SKL konstaterar i sin senaste ekonomirapport att redan 2019 och 2020 kommer många kommuner att ha betydligt högre kostnader för barnomsorg, skola och äldreomsorg. Risken finns också att kostnaderna för socialbidrag, ekonomiskt bistånd, ökar.

Samtidigt blir det färre i arbetsför ålder som är födda i Sverige. Och bland de många nyinvandrade är sysselsättningsgraden betydligt lägre och arbetslösheten högre än bland Nordenfödda.

SKL skriver: ”Fram till 2025 kommer antalet personer mellan 15– 74 år som bor i Sverige och är födda i Norden att minska med 100 000 invånare, samtidigt som antalet personer i samma ålder som kommer från andra länder ökar med 455 000.”

Det som kallas integration, men som i mycket hög grad handlar om att ge vuxna människor grundläggande utbildning och språkförutsättningar för att försörja sig själva, är den stora knäckfrågan.

Vad som gör SKL än mer bekymrat är att regeringen i sina prognoser räknar med fortsatt mycket god konjunktur, där fler kommer i arbete och skatteintäkterna fortsätter att växa som under gångna år. SKL menar att det är väl optimistiskt och pekar på att en mer normal konjunktur kommer att förändra läget för kommuner och landsting. Kostnaderna kommer då att öka betydligt snabbare än intäkterna. SKL konstaterar närmast lakoniskt: ”Det kommer inte att gå ihop.”

Det ska till rejäla förbättringar när det gäller att få de nyinvandrade i jobb för att kalkylen ska förbättras. Misslyckas man kommer det att avspegla sig i skatteintäkter som inte växer tillräckligt snabbt och ökade kostnader för socialbidrag och sjukvård bland dem i arbetsför ålder. SKL skriver: ”Det är inte orimligt att tro att ärendemängden hos kommunernas socialtjänst kommer att öka.” och ”De förväntade sjukvårdskostnaderna för en person mellan 30–50 år utan sysselsättning är nästan tre gånger högre än för den som arbetar.”

I SKL:s kalkyl ligger mycket kraftiga skattehöjningar i kommunerna och landstingen. Redan till 2021 behöver kommunalskatten öka från dagens 32,11 kronor per hundralapp i genomsnitt till 34,46 om kommunerna inte blir bättre på att effektivisera och organisera sin verksamhet. Även om de faktiska skattehöjningarna inte kommer att bli fullt så stora är det en mycket illavarslande kalkyl. Att närma sig de genomsnittsnivåerna innebär att marginalskatten för många heltidsarbetande mitt i livet börjar närma sig direkt skadliga nivåer, där bara tre till fyra kronor av en löneökning på tio kronor hamnar i den egna plånboken.

Samtidigt gör SKL klart att deras analys bygger på att högkonjunkturen övergår i normalläge. Tyvärr är det sällan så det går till. I en tidigare rapport konstaterades: ”Historiska data visar att högkonjunktur snarare brukar brytas genom en kraftig nedgång i konjunktur och sysselsättning, ofta utlöst av internationella kriser.”

När politiker i kommunerna lägger optimistiska budgetar inför valåret, gäller det som väljare att veta att det kan finnas en betydligt bistrare vardag runt hörnet. Då kan också de gångna åren, under uppåtgående konjunktur, skvallra om hur illa eller väl rustade de styrande är för att hushålla med knappa resurser.