Ledare

Ledare: Tågen måste gå i Skåne

Ledare ,
Pågatåg på räls.
Foto: Bosse Nilsson
Pågatåg på räls.

Kollektivtrafiken blir allt viktigare. Men fina tidtabeller spelar ingen roll om tågen inte går.

Från Japan kom nyligen en nyhet om att två tåg de senaste månaderna avgick 25 respektive 20 sekunder för tidigt. (BBC) I ett av fallen lämnades några resenärer kvar på plattformen och tågoperatören fick ödmjukt be om ursäkt för det trubbel man orsakat de tilltänkta passagerarna. I stora delar av Sverige och inte minst i Skåne har tågtrafiken de senaste veckorna haft helt andra problem: tågen blir kraftigt försenade eller går inte alls.

Regiondirektör Alf Jönsson lät den 15 maj, via Twitter, peka på den myndighet han anser vara skyldig: ”Resultatet av Trafikverkets oförmåga till fullgod leverans bara de senaste två veckorna: Totalt har 440 tåg ställts in i Skåne och över 100 000 resenärer har direkt påverkats. För att minimera påverkan för Skåningarna har Skånetrafiken hyrt in totalt 288 ersättningsbussar.”

När tågen inte ens fungerar under den mest gynnsamma av årstider är det lätt att förstå frustrationen hos pendlarna. Det är lätt att tro att allt var bättre förr. Men bakom det som av många upplevs som en klar försämring av tågtrafiken ligger egentligen en stor succé för kollektivtrafiken och då särskilt den spårbundna regiontrafiken. I hela Sverige har resandet med subventionerade tåg ökat med över 80 procent det senaste decenniet. (Myndigheten Trafikanalys) I Skåne har resandet med kollektivtrafik stadigt gått uppåt och förra året gjordes 166 miljoner resor med Skånetrafiken. Utbyggnaden av Pågatågsnätet har tillsammans med Öresundstågen förändrat resandet i grunden.

Att resa kollektivt är numer en självklarhet för många. En stor andel människor pendlar till jobben och många ungdomar reser kollektivt till skolan. Rörligheten över kommun-, läns- och landsgränser blir allt större och därför får varje stopp också större konsekvenser. Om ett växelfel eller ett planerat underhållsarbete för 25 år sedan gick nästan obemärkt förbi får det i dag konsekvenser för ett betydligt större antal resenärer.

Att trafiken ökar är nu ingen ursäkt för inställda tåg, utan gör det bara viktigare att se till att trafiken fungerar. Kollektivtrafiken är avgörande för att få vardagen att gå ihop och när den inte fungerar kostar det inte bara form av irritation utan också i sämre fungerande privata och offentliga verksamheter. De exakta kostnaderna är svåra att beräkna, men notan kan på sikt bli riktigt stor i form av uteblivna investeringar, jobb och skatteintäkter.

Att tågnätet inte håller måttet för dagens efterfrågan står klart. Eftersatt underhåll och flaskhalsar på spåren är två givna problem. Återstår då att fundera på var investeringarna ska läggas – och om den riktiga prioriteringen är en helt ny stambana för höghastighetståg, eller om alla resurser ska läggas på att säkra och bygga ut det nuvarande nätet. En självklar prioritering ur skånsk synvinkel är att den regionala trafiken i första hand måste säkras. När den väl fungerar som kan säkert resenärerna köpa att det en gång i kvartalet råkar ske ett olycksfall i arbetet och tåget går 20 sekunder för tidigt.