Madeleine Brandin: Gnissel i kommunhusen

Gästkrönika Artikeln publicerades
Madeleine Brandin Trelleborg
Foto: Claes Nyberg
Madeleine Brandin Trelleborg

Att leda en kommun har andra svårigheter än att leda ett företag. Politiker ska ge inriktning och tjänstepersoner ska verkställa. Inte sällan trampar man varandra på tårna.

Ännu en förvaltningschef har slutat abrupt. Nyss var det tekniske chefen i Trelleborg som gick ut genom dörren. Och i Sjöbo har en konsult analyserat familjeförvaltningen, utbildning ska nu öka bristande tillit mellan nämndsordförandena och personal. I Skurup har ledande politiker bytt stol till tjänsteman, inte utan trassel.

Vad är det som händer? I många kommuner är det nya ovana politiker efter valet. Det var svårt att få till, inte sällan blev det minoritetsstyren. Nya politiker har förhoppningar att kunna påverka och göra skillnad. De vill ha snabba resultat, om fyra år är det val igen.

Debatterna i kommunfullmäktige är artiga, tack för din åsikt, tack hit och tack dit. Långt från engelska parlamentets skrikande. Det är trevligt i sig, men tar man något på allvar? Det finns ett missnöje i samhället. Det ställs krav på politiker att agera kraftfullt och synligt och de fattar hastiga beslut.

Chefens uppgift är att vara expert och kunna regelverket, det kan gälla vägbyggnad eller skolundervisning. Kunskapen ska stå pall oberoende av vilket parti som styr. Det finns politiker som tycker personalen är motsträvig inför nya direktiv.

Ett företag har ett tydligt mål, det ska tjäna pengar. Verkställande direktören arbetar för styrelsen och aktieägarna. En kommun har många verksamheter som ska vägas mot varandra och som inte sällan är motstridiga. Allmänheten är ytterst uppdragsgivare. Ständiga samråd, insyn i allmänna handlingar ger villkoren för politikers visioner och tjänstepersonernas arbete.

I Trelleborg pågår ett upprop för folkomröstning om hamninfarten. I kommunfullmäktige menar man att frågan är demokratiskt behandlad i allmänna val. Men just denna frågan är tvärpolitisk och har kanske inte folkets stöd, särskilt som de ekonomiska förutsättningarna ändrats sedan valet och stat och kommun är på kollisionskurs.

Håkan Sörman, tidigare vd på Sveriges kommuner och landsting, skriver i Dagens samhälle 41/2019 att ledande politiker agerar som koncernchefer. Kommundirektörer blir som en sorts biträdande kommunalråd. Ofta blir det som en maktkamp där politiken bevakar att inte tjänstemännen tar över. I Sydsvenskan 25/11 skriver Louise Bringselius (docent i organisation vid Lunds universitet) att politiker kan ha fingrarna långt nere i syltburken och fatta detaljbeslut på områden de inte förstår. 80 kommundirektörer har fått sluta sedan valet 2018.

Stabilitet och långsiktighet i förvaltningarna behövs i tider med minoritetsstyre och växlande politiska allianser. Kommunal verksamhet är mycket vardag och lite ideologi.

Madeleine Brandin

tidigare kommunal förvaltningschef under majoritetsstyren

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.