Madeleine Brandin: När robotarna tar över jobben

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

Automatisering och digitalisering förändrar arbetsmarknaden.

På BBC finns en sida där man kan gå in och testa: ”Will a robot take your job?” Det är många av dagens arbeten som knappt kommer att finnas i framtiden, det gäller till exempel chaufförer, som kommer att ersättas av självkörande bilar. Man beräknar att 70 miljoner människor som jobbar med transporter idag kommer att bli arbetslösa. Lagerarbete kan utföras av robotar som kan hämta, sortera och paketera, de kan jobba dygnet runt och behöver inte ha något ljus. Även kvalificerade arbeten kommer att digitaliseras, banktjänsterna har bara börjat.

Ekonomen Stefan Fölster har i sin forskning visat att automatisering och digitalisering kommer att leda till att hälften av dagens jobb kommer att försvinna inom 20 år. Vad ska vi göra om robotar tar över och utför våra arbetsuppgifter och det blir massarbetslöshet? Vi kanske måste prestera för att må bra och vi är sociala varelser som behöver leva i ett sammanhang. Bara hundar och katter verkar trivas med att bara finnas till.

Ekonomen Lena Hagman ser ändå ser ljust på framtiden (Affärsvärlden 9/16). Digitaliseringen har redan pågått många år och globaliseringen har drivit på en kunskapsintensiv tjänsteproduktion inom näringslivet i Sverige. Drygt 60 procent av jobbtillväxten har skett där, också med nya småföretag, under de senaste 20 åren.

En mer pessimistisk bild ger Roland Paulsen, doktor i sociologi, i sin vemodiga bok ”Vi bara lyder” (2015). Han ger en insidesblick från Arbetsförmedlingen och inte minst på de förhatliga Fas 3-jobben. 400 000 arbetslösa och 40 000 jobb att förmedla är inte heller upplyftande.

I detta perspektiv ska man se en pågående debatt om basinkomst eller medborgarlön. Det betyder att alla människor skulle få en liten men fast inkomst. Alla andra bidrag skulle då i princip upphöra, sjukpenning, barnbidrag och studiemedel. Det ger alla en grundläggande ekonomisk trygghet, eventuellt med krav på en viss motprestation i form av samhällstjänst.

I övrigt kan man välja hur mycket man vill lönearbeta. Miljöpartiet har drivit frågan om basinkomst, men det finns sympatisörer även i andra politiska läger.

Finansieringen skulle ske genom omfördelning av resurserna. Välfärdssystemet finansieras av skatter på arbete, men eftersom det blir allt färre lönearbeten behövs också andra inkomstkällor. Basinkomst har prövats i begränsad omfattning till exempel i Alaska och Brasilien. Finland avser testa under 2017 med motsvarande 7 500 kronor per månad (SvD debatt 2/1 2016). Schweiz avser folkomrösta om detsamma i vår.

Klart att man inte gräver diken för hand längre när det finns maskiner. Människan har fått det bättre genom tekniska uppfinningar. Så får man tro att digitalisering och globalisering kan bli nyttiga även framöver så människor kan leva ett gott och kreativt liv med omsorg om varandra.

Fakta

Madeleine Brandin

är arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt.

Visa mer...