Madeleine Brandin: Ur spår är tågen

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Claes Nyberg

En dröm som kanske kostar för mycket och är förgången när man vaknar.

Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna har ställt sig bakom Sverigeförhandlingen, som innehåller en satsning på nya höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Inbakat i paketet finns också kommunala åtaganden att bygga fler bostäder som motprestation, oklart hur.

Det gigantiska projektet skakar redan. Reportage i Affärsvärlden, DN och Sydsvenskan avlöser varandra. Frågorna hopar sig. Vad kostar banorna? Hur ska de betalas? Och är det överhuvudtaget vettigt att bygga dem? Kostnaden uppskattas till mellan 190 och 320 miljarder, ett alldeles för stort osäkerhetsspann. De kan lånefinansieras (men räntorna ska betalas), statliga bolag kan säljas, statsobligationer kan ställas ut.

I vilket fall är det en av de största kostnader Sverige haft. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) säger nu bekymrat att det inte får bli en ”gökunge” (Svd.se 20/2). SD:s ledamot i trafikutskottet Per Klarberg från Trelleborgs kommun har sagt i en intervju att man inte kan ta ställning till höghastighetstågen ”förrän regeringen sagt vad de ska användas till” (Svd.se 20/2).

Trafikverket sätter dessa miljarder i relation till det i dag eftersatta underhållet på befintliga spår. Man behöver bara säga Simrishamnsbanan.

Maria Börjesson, docent vid KTH, medförfattare till rapporten ”Vart är vi på väg? Systemfel i transportpolitiken” är starkt kritisk. Detta megaprojekt är inte samhällsekonomiskt lönsamt, miljövinsterna är tveksamma och den beräknade tillväxten osäker. De hade tänkt kalla rapporten Göta kanal 2. Göta kanal konkurrerades ut bara några årtionden efter invigningen av, just det, tåget.

Men vad kan hända nu då? Ja, de självkörande bilarna är på snabb frammarsch. De kommer att förändra vårt resande i grunden. Högst troligt finns det förarlösa bilar i stor skala inom tjugo år. Det betyder mycket färre olyckor, trevligare stadsmiljö med mindre p-ytor eftersom bilarna används i stället för att stå stilla större delen av tiden som idag. Fordonen blir färre eftersom många delar på dem. Man hämtas upp på önskad plats, kan sova eller jobba eller läsa medan bilen kör. Varför då ta tåget?

Höghastighetståg kan bli omoderna innan de ens är byggda. I tättbefolkade Frankrike och Japan har de funnits länge. I Sverige skulle höghastighetståg dela upp landet än mer i glesbygd och storstad, genom att bara susa förbi de flesta orter i landet.

Även lastbilar kommer att köras utan förare, kanske hopkopplade till ”tåg”, kanske på elektrifierade landsvägar. Inför perspektivet av ett helt annat sätt att transportera gods och människor hägrar en spännande annorlunda framtid. Höghastighetståg verkar där mindre viktiga.

Fakta

Madeleine Brandin

är arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt.

Visa mer...