Monika Olin Wikman: Där som sädesfälten böja sig för vinden – även i framtiden?

Gästkrönika Artikeln publicerades

Jag kör vid de österlenska böljande sädesfälten, ett annat hav än det blå.

När rapsen blommar med vallmo vid kanten är det sommar på Österlen. Sinnebilden av Österlens unika charm. Men jag har ju bara sett till ytan, inte alls tänkt djupare på lantbruket bakom. Eller på om detta landskap kan finnas kvar i en föränderlig värld. Så anordnande föreningen Österlenvännerna nyligen en diskussion i Simrishamn om utmaningar för det framtida jordbruket.

Per-Erik Holmgren från Gislöv med en gård som brukats av många generationer före honom gav sin syn. Det blev en tankeställare. Mycket finns att lära. Skåne är Sveriges kornbod med hög produktion. Jordbruket har kraftigt rationaliserats och effektiviserats. Få är sysselsatta och gårdar slås ihop. Nackdelen är förlust av livsmiljöer för ett stort antal växt - och djurarter. Den biologiska mångfalden äventyras, kvar finns ett fåtal biotoper som våtmarker, betesmarker och öppna diken. Hushållning med vatten kommer att bli en stor utmaning.

Ökade medeltemperaturer, mer och häftigare regn är att vänta och i södra Sverige ökar även risken för torka. Men det pågår viktiga projekt i vårt område bland annat med att rena dikningsvatten genom våtmarker, buffertdammar. Säkert blir det också fråga om anpassade grödor. Vad gäller trädgårdsodlandet har projektet ”Skörda Regnvatten ” börjat inspirera allt fler som har trädgård att samla, lagra och sprida regnvatten av miljöhänsyn.

Det är inte bara problem. Tvärtom. Lantbruket och skogen har en stor potential när det gäller omställning till ett klimatvänligt fossilfritt samhälle. De gröna näringarna kan få en nyckelroll i det hållbara samhället. Vårt lantbruk tillhör redan idag det minst klimatbelastande i världen. Svenska mjölk-och köttprodukter har avsevärt lägre klimatpåverkan än andra länder. Skogsråvara kan ersätta fossilt bränsle samtidigt som skogen suger upp koldioxid. Bränsle baserat på spannmål och raps kan också bli en del i en omställning till fossilfria drivmedel. Anläggning av våtmarker har redan nu minskat antalet rödlistade fågel- och grodarter. Men omställningen är inte given, det kommer att krävas investeringar, teknisk utveckling och långsiktiga spelregler.

Per-Erik Holmgren lyfte fram att det framtida jordbruket inte bara måste ha en ekonomisk bärkraft. Det krävs också att vi värnar lantbrukets övriga värden. Hit hör att odlandet måste ses som en del av ett levande samhälle. Just så. Visst är det en uppfordran till oss både som medborgare och som konsumenter av lantbrukets produkter.

Närodlad mat från gårdar med god klimatanpassning och god djurhållning är inköpsval vi kan göra. Och vill vi bevara något ursprungligt mänskligt måste vi ju ha möjlighet att uppleva sädesfält som böjer sig för vinden. Lantbrukets framtid angår oss alla.