Naomi Abramowicz: Först kriminell, sedan jihadist

Ledare Artikeln publicerades
Naomi Abramowicz
Naomi Abramowicz

För femton år sedan var de flesta terrorister tedrickande studenter som tillbringade flera timmar om dagen med att diskutera teologi.

I dag är de medlemmar i kriminella gäng. Det sa den tyske terrorforskaren Peter R Neumann när han besökte Försvarshögskolan i Stockholm i slutet av förra året.

Beskrivningen av dagens terrorister stämmer väl in på Salah Abdeslam. Fransk-marockanen misstänks vara en av gärningsmännen bakom terrordåden i Paris den 13 november 2015. Nu står han inför rätta i Bryssel, åtalad för att ha deltagit i en polisskjutning för två år sedan.

Abdeslams bakgrund är närmast typisk för en europeisk jihadist på 2010-talet. Han är andra generationens invandrare och uppvuxen i ett utanförskapsområde i anslutning till en av Europas storstäder samt tidigare känd av polisen.

Enligt Neumann rör sig terrorister och kriminella numera inom samma kretsar. Många av dem som har rekryterats till Islamiska staten är också småkriminella från Europas ”ghetton”.

Att rekryterna sällan har några större kunskaper om islam spelar mindre roll för IS. De behöver inte vara briljanta teologer. De kriminella har nämligen andra, mer praktiska kunskaper som terrororganisationer kan dra nytta av.

Exempelvis vet de hur man får tillgång till vapen och hur man gör för att hålla sig på behörigt avstånd från polis och rättsväsende. Dessutom har de ofta erfarenhet av våld. Det är skickligheter som kommer väl till pass när man ska planera och utföra ett terrordåd. Det visar inte minst de senaste årens attacker i Europa, där en stor andel av attentatsmännen har någon form av kriminell bakgrund.

Utvecklingen är oroande, inte minst ur ett svenskt perspektiv. I Sveriges förorter riskerar rekryteringspoolen till jihadismen att växa i takt med att den muslimska underklassen blir större, segregationen förvärras och allt fler unga värvas till kriminella gäng.

I Barnombudsmannens senaste rapport, som fokuserar på barn och ungas erfarenheter av radikalisering, beskrivs sambandet mellan kriminalitet och våldsbejakande islamistisk extremism. Kriminalitet utgör en inkörsport till radikalisering, berättar flera av barnen som intervjuas. Ironiskt nog ses det som en väg ut från en destruktiv livsstil, ett sätt att bli en god muslim.

Neumann beskriver samma fenomen i sin forskning. Tidigare kriminella ser jihad som en möjlighet att sona sina synder.

Om fler ska stoppas från att vända sig till våldsbejakande islamism krävs tuffare åtgärder för att bekämpa brottsligheten i Sveriges utsatta områden. Framförallt krävs insatser för att hindra barn och unga från att värvas i första taget, innan de hinner snärjas av kriminella gäng.

Förutom att de förstör sin egen framtid finns en risk att de längre fram kommer att göra detsamma med någon annans