Naomi Abramowicz: Piska inte upp hatet mot tjänstemännen

Gästkrönika Artikeln publicerades
Tjänstemän ska slippa hat och hot.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Tjänstemän ska slippa hat och hot.

Myndighetsanställda får utstå både hot och trakasserier i tjänsten. Det sista de behöver är politiker och opinionsbildare som släpar dem i smutsen.

Att jobba på myndighet är inte det mest glamourösa jobbet. Förutom att det kräver att man är beredd att fatta tuffa beslut och göra svåra avvägningar kan det också innebära en ökad risk för hot.

En rapport från Jusek, fackförbundet för jurister och ekonomer, visar att en tredjedel av de medlemmar som är anställda inom rättsväsendet och andra närliggande myndigheter har utsatts för hot, våld eller trakasserier under de senaste två åren.

De som är mest utsatta jobbar på just Migrationsverket. Sex av tio anställda har upplevt någon form av otillåten påverkan.

En av de vanligaste formerna av trakasserier är att den personen vars ärende de handlägger hotar med att begå självmord, enligt en kartläggning från Brå om hot mot anställda på Migrationsverket från 2016. Att kalla arbetssituationen pressad vore en grov underdrift.

Det hjälper inte att både politiker och opinionsbildare bidrar till att skapa en hätsk stämning gentemot dem. Handläggningstiderna kritiseras ofta, något som en enskild tjänsteman sällan kan påverka.

Ytterligare en kritik som ofta riktas mot Migrationsverket rör de så kallade kompetensutvisningarna där myndigheten anklagas för att vara onödigt nitisk. Då passar det minsann med aktivism inom myndighetsväsendet, så länge personen har rätt åsikter.

Kompetensutvisningsdebatten upprepades senast i samband med utvisningen av ABB-ingenjören Ali Omumi och hans familj tidigare i veckan. Det vore lämpligare att kritisera de politiker som stiftar lagarna, än de tjänstemän vars jobb det är att se till att lagarna efterlevs.

En annan grupp som mottar hot i tjänsten är de som arbetar inom domstolsväsendet. En fjärdedel av de anställda vid Sveriges domstolar har blivit utsatta för otillbörlig påverkan, visar Jusek-undersökningen.

De som arbetar inom rättsväsendet får också ta emot sin beskärda del av spott och spe i samhällsdebatten. När det gäller sexualbrottsmål verkar anställda bli särskilt utsatta, enligt SR-programmet I lagens namn om det ökade hotet mot domstolarna (8/7). När fem män friades för gruppvåldtäkt i det uppmärksammade Fittjamålet fick den dömande tingsrätten motta sällsynt tuff kritik. Domaren i målet fick motta hot om att hon själv skulle utsättas för gruppvåldtäkt och att hon skulle tas ut på en bakgård och skjutas.

Advokaten Elisabeth Massi Fritz, som företrädde kvinnan, sade: ”Domen är en skam för vårt rättssystem”. Debattörer och politiker menade att domstolen skuldbelade den utsatta kvinnan, trots att det handlade om att bevisning saknades.

Den typen av retorik riskerar inte bara att drabba enskilda tjänstemän, den bidrar till att undergräva förtroendet för i rättsväsendet i synnerhet och myndighetsväsendet i allmänhet. Visst bör myndigheters agerande nagelfaras, men de som är aktiva i debatten bör tänka på hur de utformar sin kritik. Det vore olyckligt om de gjorde situationen värre för dem som arbetar i samhällets tjänst.