Annons

Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Den stora skattebluffen

Vem skapar de resurser vi får? Det gör vi, svarar politikerna.
Nils-Eric Sandberg
Gästkrönika • Publicerad 14 oktober 2019
Nils-Eric Sandberg
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nils-Eric Sandberg
Nils-Eric Sandberg

Vi – det vill säga staten – skapar resurser och fördelar dem på medborgarna. Det framgår av regeringens budget, och av de andra partiernas motioner. Kommunerna ska få ett antal miljarder. Lite ska gå till försvaret – fast inte så mycket; vi har ju ännu inte blivit anfallna. Landstingen ska få mer pengar. Och dessa pengar skapar politikerna. Via skatten tar de in våra pengar, och sedan delar de ut pengarna igen. Så generöst.

Antag att politikerna har rätt – att de kan öka resurserna. Då blir frågan: varför femdubblar de inte resurserna med en gång, och därmed höjer levnadsstandarden med 500 procent? Det skulle ju de klara med en votering i riksdagen. Varför inte?

Annons

De har i många år haft god hjälp av medierna som aningslöst vidarebefordrat löftena: partiet A ger X nya miljarder till kommunerna, partiet B ger dessutom Y fler miljarder till sjukvården – et cetera.

Men politikerna kan inte skapa nya resurser – annat än om de startar nya kärnkraftverk, vilket de vägrar göra. Skattehöjningar kan flytta pengar från en grupp till en annan. Men detta ökar inte resurserna. Mer pengar till ett område kan öka efterfrågan just där. Men pengar skapar inte resurser – om så vore behövde Löfven bara ringa Stefan Ingves och be honom femdubbla sedeltryckningen.

Mer resurser till säg sjukvården innebär mer personal – det vill säga mer reala resurser. Eftersom den arbetsföra befolkningen är begränsad till 100 procent – tyvärr – kan pengar inte påverka denna tillgång.

Så de politiska löftena om att skapa resurser är bara en bluff. Nya resurser skapas bara av ökad aktivitet i ekonomin. Nya effektiva produkter kan frigöra mer arbetskraft för den offentliga sektorn. Men detta sker inte genom att politikerna höjer skatterna. Den amerikanske ekonomen Mirrlees analyserade ”optimal taxation”, och fann att den skattesats som maximerar intäkterna utan att bromsa tillväxten ligger på cirka 25 procent. Detta gäller USA; siffran för Sverige ligger kanske högre.

Den nya regeringens halva löfte att slopa värnskatten har mött våldsam kritik. Värnskatten infördes 1994 som tillfällig skatt, det vill säga för 25 år sedan. Kritikerna säger att slopandet raserar välfärden. Men totala skatteintäkterna 2020 blir 2 217 miljarder. Värnskatten drar brutto in 6 miljarder, vilket blir 2,7 promille av de totala skatteintäkterna. Hänger hela välfärden på detta?

Trots detta raserande av välfärden ökar de totala skatteintäkterna 2018-2020 med drygt 107 miljarder. Pengar som det offentliga tar från skattebetalarna, vilket därmed reducerar den välfärd som vi finansierar med våra egna pengar – det som är kvar av dem.

Nils-Eric Sandberg är publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.

Annons
Annons
Annons
Annons