Annons

Petter Birgersson: Nils-Eric Sandberg: Krig om försvaret

Regeringen har hamnat i krig om försvaret – inte med någon utomstående, utan internt.
Petter BirgerssonSkicka e-post
Publicerad 19 januari 2018
Petter Birgersson
Detta är en personligt skriven text i Ystads Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Nils-Eric Sandberg
Nils-Eric SandbergFoto: Lars Ottosson

Försvarsministern har en tolkning av den krigsrisk – med utomstående – som försvarsberedningen formulerat. Utrikesministern har en annan tolkning. Statsministern försöker visa enighet genom att acceptera båda tolkningarna.

Utrikesminister Margot Wallström har i en intervju i New York Times förklarat att hon är pacifist och att Sverige, om hon fått bestämma, skulle varken tillverka eller sälja vapen.

Annons

Pacifister är intressanta endast i diskussioner om huruvida vi ska försvara oss eller ej. I diskussioner om vilka vapensystem vi ska skaffa oss är deras synpunkter helt irrelevanta eftersom de säger nej till alla vapen – åtminstone våra egna. Andra länders vapen kan de inte göra något åt. Som f d försvarsskribent anser jag att denna distinktion har viss relevans.

Att utveckla nya vapensystem kostar mycket, av tid och pengar. Sverige är ett litet land. För att få ned styckkostnaden måste vi exportera vapen – det är enda sättet att utnyttja de långa seriernas ekonomi. Det är helt enkelt tillämpad företagsekonomi. Alternativet är givetvis att gå med i Nato.

Antag att pacifisterna i England fått makten 1939. Då skulle England inte haft ett enda Spitfireplan att sätta in mot de tyska bombplanen i slaget om Storbritannien 13/8 – 15/9 1940. England hade blivit sönderbombat och förvandlat till ett nazistiskt koncentrationsläger.

Socialdemokratiska politiker har alltid sagt att tack vare neutraliteten stod Sverige utanför andra världskriget, alltså ska vi förbli alliansfria. Statsministern upprepade detta i sitt tal på försvarskonferensen: ”vår militära alliansfrihet tjänar oss väl.”

Låt oss ta en titt i historien. I en pakt kom Sovjet och Nazityskland 23/9 1939 överens om att dela på Östeuropa. 30/9 gick Tyskland in i det alliansfria Polen. 17/10 gick kommunisternas favorit Stalin in i Polen från östra sidan. Stalin ockuperade de baltiska länderna – som var alliansfria. Sovjet angrep 30/11 det alliansfria Finland. Tyskland anföll 4/9 1940 de alliansfria Danmark och Norge. Sverige lämnades utanför eftersom vi levererade den järnmalm och de kullager Tyskland behövde för sin krigsindustri.

10/5 invaderade Tyskland de alliansfria Holland och Belgien. Sedan anföll Tyskland de alliansfria Jugoslavien och Grekland.

Europa överlevde tack vara att USA gick in.

Våra statsråd behöver läsa lite historia, utöver många andra ämnen.

Annons
Annons
Annons
Annons