Nils-Eric Sandberg: Muren  

Ledare Artikeln publicerades
Nils-Eric Sandberg
Nils-Eric Sandberg

13 augusti 1961 lade den östtyska säkerhetspolisen ut taggtrådsrullar vid övergången mellan Öst- och Västberlin. Sedan byggdes Berlinmuren.

1982 deltog jag som gäst i ett möte med det internationella liberala sällskapet Mont Pelerin Society. Mötet hölls i Västberlin. Intill muren fanns ett utsiktstorn. Därifrån kunde man studera muren: taggtråd, ett femtio meter brett område som var minerat, bakom det vakttorn med beväpnade poliser.

För mig var detta en bild av socialismen: murar, taggtråd, kpistar.

Bakgrunden till muren var den tilltagande flykten från det kommunistiska Östtyskland. Enbart under juli 1961 flydde cirka 30 000 personer till friheten i Väst.

Men alla hindrades inte, åtminstone inte hela tiden. Vi har i svensk debatt en ursinnig kritik av kolonialismen, särskilt den brittiska – trots att britterna byggde järnvägar och telegrafi i Afrika.

Den dominerande kolonialmakten blev Sovjet som efter kriget koloniserade halva Europa och förvandlade det till ett fängelse. Processen finns i detalj beskriven i den engelska historikern Ann Applebaums bok ”Iron Curtain”. Hon berättar att professorer i humaniora, med misstänkt borgerlig bakgrund, fick fly till Väst. Det dränerade de östeuropeiska universiteten på kunskap.

146 personer mördades när de försökte fly till väst. Detta är den siffra vi har; mörkertalet kan vara mycket större.

Före andra världskriget hade Östra Tyskland högre BNP per capita än Västra Tyskland. Efter kommunismens maktövertagande föll BNP till 25 procent av Västtysklands. Och då var DDR det rikaste landet i Östeuropa.

Berlin låg i Öst men var delad mellan de segrande makterna. 1948 belägrade Sovjet Berlin. Staden överlevde tack vare att USA startade Luftbron – amerikanska plan levererade mat och bensin till befolkningen i Berlin i nästan ett år.

När muren föll flydde de flesta från den socialistiska diktaturen till väst. Sedan försökte Västtyskland förena de båda länderna. Det blev inte billigt. De flesta östtyska företag gick omkull.

Återföreningen blev oerhört dyr. Enligt beräkningar i The Economist kostade den Västtyskland 2 200 miljarder dollar. Och flödet av pengar från Väst till Öst pågår fortfarande.

Jag försökte räkna ut vad det skulle kosta att försätta Sovjet i beboeligt skick. Om USA och EU satsade alla sina resurser skulle det inte räcka.

Och den svenska socialdemokratin? 29 juni 1984 besökte Olof Palme DDR:s diktator Honecker. Palme höll ett tal men sade inte ett ord av kritik mot DDR-diktaturen och muren. Honecker var ju socialist, och Palme var socialist.

DDR blev socialismens mönstersamhälle. Enligt de senaste opinionsmätningarna vill 9 procent av väljarna ha ett parti som ger oss ett sådant samhälle. Har de inte lärt något?

Nej.

Nils-Eric Sandberg är publicist i ekonomiska och filosofiska frågor.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Ystads Allehanda och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.