Nils-Eric Sandberg: När Jorden tar slut

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Lars Ottosson

”Jordens resurser är redan slut för i år.” Så löd en rubrik i SvD:s Näringslivsbilaga 3/8. Artikeln var ett meddelande från WWF, Världsnaturfonden.

Enligt den hade mänskligheten 2/8 förbrukat årets budget av förnybara resurser. Så från den dagen lever vi över våra tillgångar.

Det här låter allvarligt. Men tanken är inte ny. En titt i skrifterna visar att 1972 kom en forskargrupp, den s k Romklubben, med en rapport som hette ”Limits to Growth”, dvs ”Tillväxtens gränser”. Enligt Romklubben höll mänskligheten på att utplundra planeten på tillgångar som olja, metaller, mat. Förbrukningen har ökat lång tid; om vi håller på lite längre är jorden snart tömd på tillgångar, och mänskligheten går under.

Rapporten mottogs med jubel av massmedia. Katastrofjournalistiken hade börjat; varje nytt meddelande om mänsklighetens undergång mottogs med entusiasm.

Nationalekonomiska föreningens tidskrift gjorde ett försök att granska rapporten kritiskt. Det bemöttes med raseri, särskilt av journalisterna från DN. Ett team av forskare från Sussex University publicerade en kritisk analys ”Thinking About the Future. A Critique of the Limits to Growth.” Den omnämndes i endast en artikel i svensk press, den som jag skrev.

Problemet med Romklubben var att den inte innehöll någon ekonom. Den förbisåg därmed två viktiga faktorer: prismekansimen och den tekniska utvecklingen. Om råvarorna höll på att ta slut skulle priserna stiga våldsamt och alla i marknaden skulle satsa på att utvecxkla tekniska alternativ. Men efter att Romklubben publicerat sitt katastrofscenario sjönk råvarupriserna, främst på stål. Oljeprischocken1973-74 gjorde prospektering och ny utvinningsteknik mer lönsamt. En kalkyl som förbiser teknisk utveckling missar det viktigaste.

Vad har nu hänt med råvarupriserna? Oljan kostar under 50 dollar per fat, lägsta priset på många år. Metallpriserna föll senaste året med 0,3 procent, enligt The Economists råvaruprisindex, mätt i euro. Om tillgångarna börjat sina skulle priserna exploderat. Enligt Sussex-teamet har relativpriset på metaller legat stabilt sedan förra sekelskiftet. En studie i Scientific American har visat att råvaruinnehållet i USA:s produktion har minskat trendmässigt, för alla produkter.

Och maten? 1961-2009 ökade arealen jordbruksmark med 12 procent medan produktionen ökade med 300 procent. (Johan Norberg).

Enligt en vanföreställning – som är miljöpartiets intellektuella grund - innebär tillväxt att vi förbrukar resurserna. Men det som växer är servicesektorn. Service som andel av BNP är nu 78 procent i USA, 74 procent i EU, 73 procent i Sverige, 71 procent i världsekonomin. (Källa: The Economist´s statistiksammanställning.)


Men jordens resurser har alltså tagit slut. Jag får skatta mej lycklig över att ha kommit över några tröstande buteljer rödvin, att ha i reserv.

Fakta

Nils-Eric Sandberg

Publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.

Visa mer...