Nils-Eric Sandberg: Ska alla ha samma inkomst?

Gästkrönika Artikeln publicerades
Lika för alla?
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT
Lika för alla?

Inkomstklyftorna växer. Detta är det vanligaste uttrycket i debatten – för några dagar sedan i en artikel i Expressen. Skribenten måste ha gått i den nya dyra skolan eftersom han inte lärt sig skriva svenska. Klyftor växer inte, de vidgas.

En del statistik tyder på att inkomstskillnaderna ökat något. Men varje analys av förändring måste starta i en precisering av utgångsnivån. Och den saknas i alla tal och artiklar om ”växande klyftor”.

På 1970-talet fick vi en extrem utjämning av inkomster efter skatt. Gunnar Sträng skärpte progressiviteten våldsamt – dvs den skatt som drabbade en inkomstökning.

Marginalskatt och progressivitet är skilda begrepp. Marginalskatten träffar en inkomstökning. Progressiviteten är skatteskalans lutning. Den dag alla har 80 procents marginalskatt är progressiviteten borta. Dit har vi inte kommit, än.

På 1970-talet fick alltfler inkomstprövade bidrag. Kombinationen av marginalskatt på en inkomstökning och bidragsbortfall kallas marginaleffekt. Ekonomerna i Lund . räknade på marginaleffekterna. Rekordet hade en frånskild läroverkslärare med tre barn. När hon gick från deltid till heltid fick hon en marginaleffekt på 132 procent. Det vill säga: om hennes lön ökade med 1 000 kr minskade hennes samlade inkomst med 1 320 kronor. Detta för den sociala rättvisans skull.

Vilken stimulans till arbete ger ett sådant system?

Assar Lindbeck ledde en analys som visade att stora grupper hade marginaleffekter på bortåt 90 procent.

Antag att vi får ett skatte- och bidragssystem som ger fullständig jämlikhet: alla får samma inkomst netto. Det är ett huvudmål för socialisterna.

Men då kan ingen av egen förmåga öka sin inkomst. Att studera, spara, investera, arbeta blir meningslöst. Om en investering ger avkastning kommer Jonas Sjöstedt att konfiskera allt. Det är ju hans mål. Stefan Löfven har Sjöstedt som ekonomisk rådgivare. Han vill därför höja skatterna på kapital. Det sänker investeringarna, tillväxten, och därmed inkomsterna för alla.

Sjöstedt vill avskaffa äganderätten. Den amerikanske ekonomen Douglass North -som fick ekonomipriset 1993 – har i en rad böcker visat att grunden för den industriella revolutionen, tillväxten och välståndet, var skyddet för äganderätten, som gjorde långsiktiga investeringar möjliga.. Samma slutsats finns hos industrihistorikerna Birdzell och Rosenberg, i deras bok ”How the West Grew Rich”.

Inkomstskillnader har två viktiga funktioner i en fungerande ekonomi (antag en sådan): de skapar incitament, och de styr arbetskraften till lönsammare yrken. När alla skillnader är borta försvinner incitamenten.

Winston Churchill definierade skillnaden mellan kapitalism och socialism: kapitalismen fördelar rikedomen ojämlikt, socialismen fördelar fattigdomen jämlikt.

Nils-Eric Sandberg är f d ledarskribent i DN samt publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.