Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Tullar skyddar inte – tvärtom
Det gör alltid ett litet land som är helt beroende av handel – som Sverige; vår export utgör ca 50 procent av BNP. Den amerikanska siffran är 9,3 procent. USA har alltså med detta mått en betydligt mindre utrikeshandel än de europeiska länderna.
Trump har refererat till USA:s underskott i utrikeshandeln. Men underskottet i bytesbalansen – det relevanta nettot mot utlandet - är 452 miljarder dollar, 2,7 procent av landets BNP. Värre än så är det inte.
Något om betalningsbalansen. Först har vi handeln. Sedan kommer transfereringarna – dvs nettot av alla löpande betalningar räntor, bistånd etc - mot utlandet. För både Sverige och USA ingår där biståndet till alla afrikanska diktaturer. Många av dem finansieras av SIDA; det är därför de har råd att bygga fängelser för svenska medborgare.
Summan av handelsbalans och transfereringar blir bytesbalans -den avgörande siffran. USA har ett underskott på 2,7 procent av BNP, Sverige ett överskott på 4,2 procent.
Utlandslån och amorteringar kommer i nästa led, kapitalbalansen. Summan av allt blir nettot av betalningsbalansen, som definitionsmässigt är lika med förändringen av valutareserven.
Detta ska finansministern kunna.
Låt oss samla ihop vår nervstyrka och ta en titt i den ekonomiska historien. Fasten your seat-belts, please.
På slutet av 1920-talet köpte allt fler amerikaner aktier för lånade pengar. Kurserna började falla 24 oktober 1929. Oktober är en månad alla aktiesparare bör undvika.
De som förlorat sina pengar kunde inte betala tillbaka lånen. Så 5 500 amerikanska banker gick omkull, enligt Milton Friedmans bok ”A Monetary History of the US”.. Penningmängden i USA sjönk med 30 procent. Företagen fick inga lån, och gick i konkurs.
Två galningar i senaten, Smoot och Hawley, föreslog att USA skulle höja tullarna för att skydda sina företag. Det gick igenom, i juni 1930. Tullarna höjdes med ca 50 procent. Det drabbade exporten från de europeiska länderna, som snart svarade med egna tullhöjningar. Följden blev, enligt ett diagram i Monthly Bulletin of Statistics, Februari 1934, att världshandeln 1929-1933 minskade med två tredjedelar, mätt i värde. Detta blev ett förfärligt slag för de europeiska ekonomierna; efter kriget var USA deras enda fungerande exportmarknad.
Handelskriget förorsakade depressionen. Industriproduktionen i USA sjönk med 50 procent, arbetslösheten steg till 25 procent. Snart kom samma elände till Europa. Alla glömde att den enes export är den andres import.
Och nu tänker USA och EU köra detta i repris.
When will they ever learn?
Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i Dagens Nyheter samt publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.
