Ledare

Nylander: Gör inte politik av enskilda företag

Ledare Artikeln publicerades
Foto:

När det går bra för svenska företag är det lätt att politiker lyssnar på dem lite för mycket.

Enskilda storbolag i små kommuner kan ha en avgörande ställning för att den offentliga budgeten ska gå ihop. Utan företag blir det inga arbetstillfällen som ger skatteintäkter för att betala vård, skola och omsorg. Därför kan det vara lockande att stödja företag när det krisar, behålla arbetsplatser i kommunen och undvika onödiga konkurser.

Går det bra för bolagen skryter man gärna om det. Socialdemokratin har en lång historia av att ge fördelar till enskilda bolag. Ofta tillsammans med olika former av byggprojekt som finansierats med kommunala medel, eller tillsammans med vapenindustrin. Men regeringar av alla färger har hittat kreativa lösningar för att locka bolag till Sverige och rädda dem som hotas. Facebooks serverhallar, Saab och Volvos biltillverkning och de stora bankerna har alla blivit politiska prestigeprojekt med blandade resultat.

Det är dumt att skapa politik efter enskilda företag. Bara för att ett bolag vill något mycket behöver det inte spegla resten av marknaden. Företag kan gå jättebra, men de kan också missköta sig, och när de gör det så behövs det regelverk som funkar för alla. Ta musiktjänsten Spotify som exempel. Det är ett bolag som ofta får bli skyltfönster för enskilda frågor, men de flesta av de förslag Spotify drivit, som optionsprogram för anställda, fler bostäder och möjlighet att justera misstag vid arbetskraftsinvandring i efterhand är förslag som skulle hjälpa massor av företag. På samma sätt har transportföretaget Uber kämpat mot tröghet på taximarknaden förändrat villkoren för förare och kunder. ”Uberisering” har nästan blivit ett begrepp när politiker och media vill beskriva delningsekonomi och liknande typer av bolag i andra branscher. Det är synd, för när det blev övertydligt att Uber har en kass företagskultur, driver kvinnor från bolaget och inte agerar vid missförhållanden drar det med sig alla andra bolag som erbjuder liknande tjänster. Oavsett om de andra skött sig bra eller ej.

Ett annat sådant exempel är när den muslimska friskolan al-Azharskolan i Stockholm struntar i demokratiska grundvärderingar och separerar pojkar från flickor i undervisning och i skolbussen. Skolan borde självklart stängas, men att en religiös friskola missköter sig innebär inte att alla är dåliga.

Det är lätt att dra alla företag i en bransch över samma kam, men på en fri marknad är företag olika. På samma sätt som man får ett bättre samtal och debatt om man klarar av att skilja på sak och person så borde det vara en grundregel att skilja på bolag och bransch. Bra näringspolitik ser till att företag kan konkurrera på lika villkor, då kan man inte fatta beslut efter vad som gynnar enskilda bolag.