Ledare

Olin Wikman: Jag vill ha min egen hobbit

Ledare Artikeln publicerades
Foto:

Kan en robot bli människoliknande och vill vi det? Kan de ersätta mjuka händer?

Frågorna ställdes på en konferens om robotar i äldreomsorgen som hölls i Simrishamn. Rysningar gick igenom den åldersrika församlingen av spänning och av skrämsel. Forskaren Susanne Frennert från Lunds kommun berättade om välfärdsteknik som finns eller som kommer att kunna utvecklas. Sensorer som känner av när blöjan är blöt, en kamera som läser av rörelser och som personal kan följa på distans, spoltoaletter och användarvänliga duschar, robotar som dammsuger, en hobbit” som kan plocka upp saker från golvet, påminna om mediciner och medverka vid sittgympa, en partner helt enkelt. Vartefter kommer kanske robotar som kan hämta varor i butik och gå ut med sopor. Larm används av många äldre inomhus, ett mobilt larm när man går till vedboden var önskemål från publiken.

Du sköna nya värld där vi blir alltmera ensamma? Många gamla är ensamma redan. Hur ska det gå för de 1,2 miljoner som står utanför den digitala världen i dag? Men vilka är alternativen. Personalbrist är ett hot för de flesta kommuner samtidigt som vi får alltfler äldre med stora behov. Och pengarna, hur ska de räcka .

Man får fundera. Om jag kan få stöd att äta själv genom en teknikarm, om jag slipper vänta på personal för att duscha, om jag vet att jag snabbt kan få hjälp om jag faller, om jag har en ”hobbit ” som hjälpreda, då kan ju min självständighet öka. Frennert framhöll att tekniken måste syfta till att höja kvalitet, öka trygghet och delaktighet även för anhöriga. Och höja effektiviteten. Personalen ska få lättare att räcka till och få mer utrymme för människan. Intressant är att yngre människor tydligen lockas till vårdyrken om de får dra nytta av ny teknik.

Så det hela kanske inte är så tokigt och kanske ska vi inte vara rädda för teknik som kan göra det människor kan. Vi hörde att om gräsrobotar går sönder vill ägare ha tillbaka sin Anton (namngivna är de ofta) inte byta mot en ny. Så gör man inte mot en familjemedlem. Men vem ska bestämma och är kommunerna beredda att investera? Det kommer inte att räcka att spara i äldreomsorgen man måste också satsa. Än är det mycket prat och lite verkstad sades på konferensen. Det behövs kommunala strategier och vi som blir allt äldre måste få veta vad vi kan vänta oss. Och frågan är vad vi vill acceptera. Konferensen i Simrishamn ordnades av lokala SPF Seniorerna, Svenska Kyrkan och kommunen för att sätta fart på dialogen.

Mjuka händer ska finnas i äldreomsorgen men finns såklart i annan mänsklig samvaro, genom ideella föreningar, genom kyrkor och andra trossamfund, pensionärerna jobbar för mötesplaster, väntjänster söker upp ensamma. För min del gärna en ”hobbit” så småningom, tror jag, men också en mjuk hand på kinden och någon som tycker om mig en smula.